Idag kokade jag upp en laddning med rådjurskött som jag ska ha till hundgodis. Måste säga att kött som kokas utan en enda krydda i vattnet, luktar inte så där jättegott.... ;-)
För den som undrar.... Det var inte precis så att jag kokade rådjurssadeln.... Det var puts, rens, som hundarna ska få!
Och de älskar det! Jag var under konstant bevakning medan jag skar upp det hela i småbitar!
Blev några belöningspåsar.....
Sedan var det ju dags att gå ut i det fina vädret och inviga godisarna med lite träning! :-)
Fint väder och rådjurskött hjälper inte - denna australiensiska öken-tös vägrar att vara utomhus just nu! Man får ju nästan ont i huvudet för hennes kroppspråk skriker så högt att hon vill in.....
Och om man dröjer för länge med att öppna dörren.......
Bison bryr sig inte alls. Hon vill alltid ut! Men hon är den första hunden jag har sedan Pepsis tid, som får isklumpar i tassarna. Har redan klippt håret i tassarna en gång - verkar som jag får göra det igen!
Efter träningen så samlas alla i köket - finns inget så härligt som strålningsvärme från en vedeldad köksspis..... Hetzer trycker till och med upp sig mot spisen! Fattar inte - det borde ju börja lukta bränt hundfläsk efter ett tag! :-( Vad katterna gör i köket vet jag inte - de har ju inte varit ute precis..... Sympatiserar, kanske?
Hur gick hundträningen då....? Idag tänkte jag köra vidare med dirigeringar med Bison. Tänkte att jag ställer ut två hinkar och lägger lite kött i dem och så får hon på mitt röst- och handtecken springa till den hink jag pekar på och äta. En trevlig och enkel övning tyckte jag.....
.....men se det tyckte inte Bison! Är man 7 månader och inne i en spökålder så fattar väl vem som helst att blå plasthinkar är livsfarliga! Och om man stoppar ner huvudet i dem så kommer de bita av en huvudet..... Nej, Bison vill gärna leva ett tag till och tänker således inte gå i närheten av någon hink! :-O Så då blev det en ny övning, "var inte rädd för en hink" heter den! :-)
Men till slut kunde vi börja öva dirigering och då gick det ju strålande! :-) Ett tag.... Sedan fick hon helt plötsligt för sig att hinken var livsfarlig igen! Och då gav jag upp - det finns en gräns för mitt tålamod.....! Vi fortsätter en annan dag istället! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar