Min älskade Axa

 Min älskade Axa fick somna in idag. 11,5 år fick vi tillsammans. Jag sörjer, tårarna rinner, men jag vill skriva något fint. För Axas skull. Och för att alla ska få veta vilken fin hund hon var och hur mycket jag älskade henne.

 Det är så svårt att vara den som ska fatta det slutgiltiga beslutet. När säger man att "nu är det nog"? Axa blev en gammal hund med en massa krämpor som jag försökte hålla stången med smärtstillande medel. Men hon var pigg, alert och ville "vara med".

På slutet blev dock smärtorna värre och vi fick ge henne ganska kraftiga smärtstillande vilket gjorde att hon mest bara låg och sov. Och när hon ändå visade tecken på att ha ont..... Ja, då var jag tvungen att ta beslutet.

Axa - Vad jag önskar att jag hade kunnat få ha hand om dig en hel sista sommar...........

Vi kunde ha gjort så mycket kul. Eller bara varit tillsammans, ute på tomten, och tittat varandra i ögonen och njutit av att vara "här och nu".

 Men istället får vi klara oss själva. Utan dig.

Om livet efter detta vet jag ingenting. Jag vet inte ens om det finns något sådant..... Men jag hoppas det. Och jag hoppas att du och Felix möter upp mig när det är dags. Och att ni har Kilroy med er!

 Jag gjorde så gott jag kunde medan du var hos mig. Jag hoppas du tyckte om veterinären, för jag tyckte hon var en urgullig tjej som tålmodigt stod ut med mig fast jag var så ledsen.

 Och du fick somna in här hemma i din bädd med huvudet i mitt knä, medan jag smekte dig tills du var borta.

 Det gick så fort. Veterinären hann knappt ge dig sömnmedlet innan du var försvunnen från mig.Även om det var precis vad jag önskade - för din skull - så var det med känslor av panik som jag såg dig gå. Jag hade ju så gärna velat ha dig kvar.....

Jag grät och kramade din kropp och smekte din sammetslena päls medan veterinären diskret plockade ihop sina saker.

Älskade, underbara Axa. Det var så tungt att lyfta in dig i bilen och köra dig till kremeringen. Det var tur att männen som jobbade vid mottagningen var så snälla och snabba med att ta emot dig. De såg kanske att jag inte skulle klara av så mycket mera...

Heinz blev väldigt orolig när vi bar ut dig till bilen (veterinären var så snäll och hjälpte till). Jag släppte ut honom och han sprang stressad runt och såg ut som om han letade.... Efter dig?

Han fick följa med till krematoriet han med. Han var ju med hela tiden, så det var lika bra att han fick göra detta också. Och jag kunde behöva någon att klappa och krama på.

 När jag kom hem igen och såg ditt tomma halsband som låg kvar på sängen..... Då var det tungt.

 Det är så många "aldrig mer" som jag måste vänja mig vid nu.....Aldrig mer kommer du ligga under bordet och dyka efter varje verklig eller inbillad matsmula.

 Aldrig mer kommer du att picka på mig för uppmärksamhet, köra upp nosen under armbågen,  nabba mig och slicka mig i öronen - vad som än krävdes för att du skulle få uppmärksamhet.

 Aldrig mer kommer jag få klappa på ditt plysch-lena huvud eller se dig i ögonen.

 Jag vet att det var rätt beslut att fatta och att avslutet blev det bästa möjliga..... Men lik förbaskat så är det himla svårt att vara hundägare en dag som denna!

 Varför får vi bara ha er till låns under så kort tid?

 Älskade Axa. Tack för all kärlek du gav mig. Som den äkta dobbistös du är.... Always faithful!

 Det kommer vara hemskt tomt här hemma utan dig.

Axa! Mitt havregryn! Mattes stjärna! Du saknas mig!!!!

Minsann... Megafååån verkar försöka snygga upp sitt rykte? Går inte så bra....

För en herrans massa tid sedan (april år 2009) skrev jag ett inlägg om att jag var telefonterroriserad av Megafon.Telemarketing Costa Del Sol SL Calle S N20 21 29649Miljas-Costa,Malaga. De ringde och ringde och ringde och när jag googlade på deras telefonnummer så dök det upp kommentarer om att det skulle vara bedrägeri, vilket jag lade ut på min blogg ihop med en länk. Mitt ursprungsinlägg går att hitta här: http://dobermania.blogspot.com/2009/04/varning-for-bedrageri.html

I helgen när jag kom hem från Polen hade någon skrivit följande kommentar till bloggen:

Nöjd kund på Megafon har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Varning för bedrägeri!":

Hejsan!

Du har fel! Megafon Telemarketing försöker inte lura folk på pengar. Det är ett telefonförsäljarföretag som ringer upp dig för att sälja saker. Kan vara böcker, telefonabonemang eller tidningsprenumerationer. Det kostar absolut ingenting att svara och att ringa upp kostar som ett vanligt utlandssamtal (något dyrare än inrikes) men jag är tveksam om man får något svar när man ringer upp, eftersom säljarna där är upptagna att ringa nya kunder.

Det är tråkigt att du ljuger så grovt i din blogg och säger att företaget försöker lura dig på pengar. Hur skulle det gå till? Möjligen kan du uppleva det om du köper en sak av dom som du sedan inte är nöjd med. Mem det är en annan sak.

Jag tycker du ska skämmas och tänka dig för vad det är för osanningar du far med.

"Nöjd kund" kan ju inbilla någon annan att det är just en nöjd kund som har skrivit detta.  Snarare en av telefonförsäljarna själv eller någon annan anställd, skulle jag tro!  Om företaget verkligen ägnar sig åt bedrägeri eller inte,är inget jag vet något om, som jag skrev i mitt inlägg så var det sådant jag hittade på internet när jag googlade och jag lade till och med ut länken där jag tog det ifrån (år 2009), sedan är det upp till var och en att bedöma om de tror på det som skrevs eller inte.

Om "nöjd kund" inte fattar hur det går till att lura folk med utomlandssamtal så kan han/hon ju googla på det med, så får han/hon snabbt besked. Här bjuder jag på ett exempel: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11527514.ab

Att säljarna skulle vara strikt upptagna med att slå telefonnummer (om jag försöker ringa tillbaka) är kanske sant.... Men med tanke på hur otroligt många människor (som faktiskt svarar när Megafon ringer) som klagar på att ingen finns i luren när de svarar, så är det väl mer troligt att det är något dataprogram som ringer frenetiskt om och om igen....

Nöjd Kund: Företaget har inte alls försökt lura mig på pengar.... De har inte ens haft en chans - jag har aldrig svarat..... Och jag har absolut inte köpt några grejer!  ;-)

Och nej, jag skäms inte ett dugg för att jag har vidarebefordrat en varning som jag hittade på internet!

För övrigt vill jag bara säga att jag tycker det är ett j***a otyg av företag som detta att ringa och telefonterrorisera människor. Jag har varit med i NIX-registret i X antal år så bortförklaringen om att de "bara uppdaterar sina listor X antal gånger per år", funkar inte!!!!

Här är en länk till ytterligare en varning angående telefonbolag som ringer ifrån Malaga: http://norran.se/nyheter/norrochvasterbotten/article291516.ece  Varningen publicerades i samma tidsperiod som jag skrev mitt inlägg och det var mycket skriverier om detta både i papperstidningarna och på internet då på den tiden. (Och i sedvanlig ordning så får folk bedöma själv vad de tror om varningarna och om de vill svara i telefon eller inte!)

Är företaget i Malaga en bluff eller inte? Ingen aning. Vid tidpunkten för inlägget var dock ett flertal personer (inkl poliser) övertygade om att det var det.... Själv har jag efter mycket möda fått dem att sluta ringa till mig, vilket gläder mig något oerhört!  OM detta nu vore ett seriöst företag som av någon anledning tycker att min lilla, sporadiskt uppdaterade, tynande blogg sticker dem i ögonen så kunde de ha skickat en vänlig förfrågan om att jag skulle ta bort inlägget. Men jag betackar mig för dylika otrevligheter som deras s.k "kund" skickat!!!

Käre "Nöjd Medarbetare På Telemarketingbolaget I Malaga" - stick och brinn från min blogg!!

Jag är fattig.....(?)

Läste detta idag:
"De killar och tjejer vi pratade med säger att alla vet vilka som är rika och vilka som är fattiga.
– Man märker det direkt. Jag tycker att det ska vara skoluniform, säger en kille.
– Ja, folk ser: hon är fattig, hon är rik, hon har märkeskläder, säger Rabia, 15.
– De brukar alltid vara tystlåtna, de vågar inte. Det kan vara familjeproblem också, säger hon.
De tar också upp mobiltelefonerna och visar, en av dem har en Iphone, en annan en gammal Ericsson.
– Min kompis har en Nokia 3310, säger en kille. Alla vet att den är gammal och omodern."


Själv har jag varit stolt över att jag inte dragits in i konsumtionshetsen..... Jag har en 7 år gammal mobiltelefon (som funkar alldeles utmärkt) och jag tänkte att det skulle dröja minst ett år till innan jag byter ut den. Är inte överdrivet förtjust i "slit och släng"-mentaliteten. Men nu förstår jag att folk går omkring och tycker synd om mig som är så fattig? Jag kanske kan använda min gamla telefon som löneargument när jag ska ha lönesättande samtal med min chef????

;-)