Minisemester på Öland!

Efter att ha kommit hem från ripjakten så ställde jag raskt om kosan till Öland. Bara packa upp, tvätta och packa ner igen! Planen var att jag skulle gå ett jakthundsprov med Bison på lördagen så jag skulle bila ner på fredagen och hem igen på söndagen. Jag skulle bo hos min kompis Acke som lämpligt nog har ett hus bara ca 25 minuters bilfärd från där jakthundsprovet skulle vara. På bilden är jag i Kalmar på väg ut på Ölandsbron.

På Ölandsbron. Bron är 6 072 meter lång och har en segelfri höjd på 36 meter. Den är Sveriges längsta bro, om man bara jämför de brodelar som befinner sig på svenskt territorium (Öresundsbron, som är längre, är delvis byggd på danskt territorium).

 

Efter att ha kört över bron fortsatte jag norrut och passerade bland annat Borgholms slott. Klart jag var tvungen att stanna en stund! Borgen byggdes under 1200-talet. Det förföll i perioder men hade användbara delar fram till 1806 då det brann på slottet och numera är det bara en ruin, men det hålls ofta festligheter i ruinen. När jag var där pågick t ex ett bröllop.

 

Information om jaktstenen vid Borgholms slott.

Själva jaktstenen....

 

Runt slottet gick det kvigor fritt. Bison var totalt ointresserad....

Som sagt, de gick helt fritt och hade noll koll på trafikreglerna!

På lördagen var det, som sagt, jakthundsprov och Bisons bror Sigge var där. Betydligt mindre päls på honom..... Vad bekvämt! :-)

Genomgång....

Bion på väg ut för att hitta en and!

Anden lokaliserad!

And avlämnad till matte! Snöpligt nog reagerade hon på hagelskottet som de sköt i vattnet under en del av hennes vattenarbete och eftersom tyskarna (det var två tyska domare) är stenhårda vad det gäller hundar som reagerar på skott, så åkte vi ut på det. Sorgligt för Bison är ju inte ett smack skottberörd egentligen..... Det är bara matte som inte tränat några hagelskott i vattnet, så Bison blev nog lite överraskad. Vi sköt ripa för henne bara dagar innan provet på betydligt närmare håll och efter provet sköt jag på en orre för henne, utan att hon reagerade alls.....

 

Men eftersom vi åkte ut så snöpligt så fick jag extra tid till att semestra på norra Öland! Jag har inte varit på Öland sedan jag var typ 10 år gammal..... Jag åkte t ex till Byrums raukfält.

Ölands raukar är inte alls så stora som på Gotland, men de är också fina!

Bison var förstås med!

Vid Byrum Sandvik finns alltså ett hundratal raukar längs en ca 600 meter lång strandremsa.

En rauk bildas när relativt mjukare bergarter vid stränder eroderas av det omgivande havet och en hårdare kärna av kalksten blir kvar. 

Området vid Byrum är rikt på fossil. Fossil är döda urtidsdjur som sjunkit till havsbottnarna och bäddats in i sediment. Sedimenten har sedan under lång tid pressats samman till en bergart, i vilken djurens former bevarats. Om man nu ska misslyckas på tävling så är det ju bra att det sker på Öland så resan inte känns helt som ett slöseri - det var kul att gå i Byrum med Bison och titta på alla stenstoder och fossiler!

 

Klart vi ska ta en selfie!

 

 

Jag for vidare tills jag var allra längst norrut på ön och passade då på att beundra Långe Erik, som fyrtornet heter.

Tyvärr var fyren stängd för säsongen, så det blev ett ganska kort besök....

 

Jag drog istället vidare till Trollskogen och där fick Bison bada en kortis i havet - vågor var spännande!

Bison gillar vår Ölandssemester!

Vid sidan av Trollskogen ligger vraket Swiks.

 

Swiks (eller Swix) är en åländsk tremastad skonare som förliste utanför Öland 1926. Fartyget och den sju man starka besättningen var på väg från Tyskland till hemmahamnen i Mariehamn när en snöstorm tvingade fartyget att försöka runda Ölands norra udde för att söka lä i Kalmarsund. Rundningsförsöket misslyckades och fartyget fastnade i de sanddynor som finns under vattenytan nära stranden. Swiks låg i strandkanten ända till dess att en vinterstorm på 1950-talet kastade upp fartyget på stranden och hon bröts i två delar. Delar från akterpartiet kan ännu ses spridda utmed stranden. Där på stranden ligger hon än, vindpinad och solblekt på stranden vid Trollskogen.

Givetvis finns det en Trollek i Trollskogen.... Den är ca 900 år gammal.

Längst ut på Ölands nordöstra udde ligger Trollskogen, en gammal betespräglad barrskog som verkligen gör skäl för sitt namn. Här växer knotiga vindpinade tallar och gamla grova vidkroniga ekar.

Trollskogen är ett av Ölands mest besökta naturområden. Jag är glad att jag var där "off season" så jag hade stället helt för mig själv! Just the way I like it!!!

Närmast stranden på den av havsvindarna utsatta sidan av udden står tallar, ofta mycket gamla, som fått sina förvridna former genom vindens påverkan.

Det var helt fascinerande att gå där - det ena trädet såg konstigare ut än det andra!

Tog massor med bilder, men de utgör nog inget roligt blogginlägg.... Stället måste upplevas på riktigt och inte via mina dassiga bilder!

Men några måste jag ju ha med! :-)

 

En kort film från Trollskogen.



Lite mer trollskog!

Efter dagens turistande åkte jag således tillbaka till Acke som bor på en liten fårgård på norra Öland.

Bison fick springa av sig lös med hans jämnåriga tik briardtik Bibbi.

 

Ackes får som glodde nyfiket på oss medan hundarna busade runt!

Öland är fullkomligt nerlusat med väderkvarnar! Väderkvarnen står i dag som en symbol över det öländska landskapet där man tidigt började utnyttja vinden som kraftkälla för att mala säden till mjöl. Hur länge väderkvarnar har funnits på Öland vet man inte. Av vissa källor att döma torde de flesta kvarnar drivna av vinden, tillkommit under 1700-talet. Den äldsta källan kommer från 1546 och avser en väderkvarn i Algutsrums socken. Under mitten av 1800-talet hade Öland ca 2000 kvarnar och fram till sekelskiftet 1900 var antalet i stort sett oförändrat. Varje gård med självaktning hade  sin egen kvarn.

På söndagen så började jag då färden hemåt, men jag tar ju inte den snabbaste vägen precis..... Ville se så mycket av Öland som möjligt innan jag åkte därifrån, så jag tog en liten grusväg söderut som gick alldeles längs kusten.

Äleklinta heter kuststräckan och den var jättefin men det som verkligen tilldrog sig mitt intresse var ett parti som jag inte har lyckats hitta något om i turistguiderna...

 

Mycket speciellt ställe!

100tals meter med stentorn, valv och andra stenkonstellationer!

Ett fält med maaassor av stenar! Och folk måste ha i årtionden byggt stentorn här! Det ena mer fantasifullt än det andra! :-) Kul!

 

Äleklinta kustlinje

Äleklinta kustväg med Blå Jungfrun i horisonten. Blå Jungfrun är en klippö och nationalpark.

Ön förvärvades av Torsten Kreuger 1925 och han skänkte den till Svenska staten som grundade nationalparken 1926.

Kustvägen.

Kameler finns det också på Öland. Det vet i och för sig alla som sett "Bonde söker fru" eftersom han som har kamelerna var med i det programmet. De hade beteshagar precis längs med vägen jag åkte på, så givetvis brände jag av lite kort!

- Vad gör du???

Traditionella betesdjur i förgrunden och inte så traditionella djur i bakgrunden....

 

 

 

 

Vi paddlar vidare, Bison får ny frisyr samt styrketränar käkarna. Hetzer tränar sök och är numer godkänd vallhund!

Det är verkligen superkul att paddla med sin hund. I alla fall när det är så fina sommarkvällar som när bilden ovan togs....

Är redan full i planer på en egen bräda, men det får nog skjutas lite på framtiden för det var attans vad jag har spenderat pengar på sistone..... Hundläger, kickbikes och diverse skojigheter. Samt mindre roliga saker som att betala för hundpensionat när jag varit utomlands.....

Men på sikt så vill jag ha en egen bräda. Främst för att de är så otroligt smidiga! Man kan rulla ihop dem och stoppa in dem bak i bilen och ta med dem vart som helst. Och de väger inte mycket heller.... Till skillnad om man ska ut med t ex en kanadensare..... Tjena, att jag får upp en 40 kilos klump på biltaket själv utan att repa bilen.....

Men i nuläget har jag bara tillgång till en kanadensare, men Uffe har lovat att följa med på en tur i sommar!

Skulle vilja paddla ut längs med Fyrisån från där jag bor....  Så det får bli ett projekt för mig och Uffe i sommar!

En annan del av Fyrisån syns på bilden ovan!

Stackars Bison - hon ser ju ingenting! Uffe klagar hela tiden på hur blind hon verkar vara, men jag vägrar att låta honom klippa av luggen. Den ska ryckas av..... Och Uffe är för lat för att rycka och vill klippa rätt av......

..... så då blev det en kompromiss tills jag tar och rycker av luggen! :-)

 

I lördags körde jag sök med Hetzer. Började med att åka upp i skogen extra tidigt och gå igenom hela sökområdet med Bison och kollade hur vinden gick i hela området. Japp, så nördig är jag..... Sedan träffades vi som skulle köra sök och sedan vallade vi rutan och det var tre extrahundar med och vallade idag så Bison fick socialisera. Hon var dock inte så glad över det då hon fick en rejäl åthutning av en gammal grin-tik..... Stackars Bison, hon som är så snäll.... Men men men, bäst att hålla sig på avstånd från vissa hundar! Det är också en lärdom!

 

Efter söket så använde jag mig av den vallade rutan för att göra uppletande med Bison. På bilden ovan sitter hon (som en padda) och väntar på att få springa ut och leta efter sin dummy. Jag har fått låna en flera kilo tung dummy av Claudia och som är tredelad så att Bison ska lära sig att balansera upp apporterna (greppa mitt i). Det fungerade bra med denna dummy i alla fall - Bison kom raskt på knepet!

 

På söndagen var det då dags - vallhundsprov för Hetzer! Jag blev så glad när jag upptäckte att det var en till working kelpie på plats! :-)

Fåren hade ett jäkla drag och drog både i fösning och drivning för oss samt att jag - fortfarande - inte kan skilja på höger och vänster. Nervös var jag också och fick hjärnsläpp (när jag försökte rätta till mitt misstag av att skicka hunden till höger istället för till vänster).... så jag klantade till det big time och förlorade en massa poäng.... I slutändan blev det bara 55p, men det räcker och Hetzer blev godkänd!! Första vallhunden, första vallhundsprovet, första gången som hon vallar på en ny plats.... Min fina lilla ökenråtta!

Hetzer spanar in fåren....

Välförtjänt diplom!

 

När jag kom hem på eftermiddagen sedan så var det fortfarande varmt så jag gick upp i sovrummet för att byta om till shorts och gå ut och påta i min eftersatta trädgård. En timme senare vaknade jag och hade sällskap av hundarna i sängen! Det är tröttsamt att valla! :-) Vad Bison har att skylla på vet jag inte..... ;-)

Det blev inget påtande i sängen utan en lugn kväll framför TV:n istället. Firade vallhundsprovet med ett glas vitt! :-)  Imorgon (läs: idag) är det nya tag då det är måndag, arbetsdag samt på kvällen avslutning på min IPO-R kurs!

 

Jag var ju själv ner till vallhundsprovet, så det blev liksom inga bilder på det.....  Men om man vill veta hur ett vallhundsprov går till (och se bilder) så har jag skrivit om det i ett tidigare inlägg: Vallhundsprovet