Axa är fortfarande lite besvärad av sin rygg. Hon är lite stel och småhalt när hon legat ett tag, hon vill inte gärna sitta (det är tydligen den obekvämaste ställningen) och när hon väl sätter sig så studsar hon upp igen omgående (inte direkt lovande för momentet "sittande i grupp").
Men nu har hon vilat i en vecka och bara fått leta lite godisar och vittringsapporter och tar jag henne till Olofsdotter så får hon ju vila en vecka till.... Och hon är redan nu dödligt uttråkad och blir allt svårare att hålla lugn även med koppel på. Så då tänkte jag att "äh, vad tusan" så hon fick gå ett lätt sökpass....
Jag skulle bara skicka 4 slag, men Axa var sjövild av glädje och sprang som en älg med blyfötter (!) i skogen, så det blev 6 slag (pga missade fig...). Jag värmde upp noga innan, för att slita så lite som möjligt på henne. Det kanske inte var det kroppsmässigt bästa att göra, men Axa var så himla laddad och blev så väldans glad att få köra, så jag ångrar inget... Den här hunden blir så lycklig av att jobba så att pensionera henne är definitivt inget alternativ..... Stackars Axa om den förste veterinären vi hade, hade fått rätt när han sade att hon bara bör gå koppelpromenader resten av livet.... Och stackars matte!!!! Jag är så glad att jag "hittat" Olofsdotter och att Tina (Hundpunkten) masserar Axa och att jag har vänner och bekanta som är veterinärer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar