Måndag igen....

Måndag igen och dags för en ny arbetsvecka.... Solen sken och snön gnistrade, så man hade inte precis lust att sitta inne.... Passade på att träna lite hund på lunchen!

Monica kom förbi med sina vovvar Sultan och Misla och vi körde lite sökövningar med dem. Här är det Misla som har hittat mig i skogen och smaskar i sig lite godis. Sedan fick Monica klicka åt mig när jag gick fot med Heinz. Det kan ju vara lite knepigt det här med "rakt" - inte bara ute i sökskogen (alla som tränar för Anita nickar antagligen medhållande... *S*) så det kan vara bra att någon annan klickar åt en ibland. Heinz skötte sig dock riktigt bra, så jag måste ha tränat hyfsat rätt (läs: rakt) när jag gått och fottränat för mig själv....

En liten lekstund på några minuter för Heinz, Misla och Sultan hanns också med innan lunchen var slut och Monica begav sig tillbaka in till staden. Lustigt nog leker Heinz och Sultan mest, medan Misla mest kretsar runt omkring (och vallar dem?).

På eftermiddagen gick jag ut en sväng i skymningen och konstaterade att hararna varit aktiva under eftermiddagen - var sanslöst mycket spår.... Det var spår av något annat också som jag inte kände igen (vilket i o f s inte är ovanligt...).

trött Axa

Nyss var jag ut och joggade med hundarna. Ja, ni läste rätt! Jag joggade faktiskt - eller sprang rättare sagt.... Jag som brukar tycka att joggning är sååå tråkigt! Men ikväll kände jag för att röra på mig "lite mer" så jag satte på mig hundförarbältet och kommenderade "framåt" på Heinz. Kan säga att jag flög runt elljusspåret i flygande fläng! Det här var ju mycket roligare! Och så avverkade man kilometrarna mycket fortare än om man inte skulle haft lite draghjälp.... Hann ju inte bli uttråkad efter som det gick så fort och dessutom var det lite halt i spåret så jag var tvungen att vara fokuserad hela tiden.... Axa var också med. Jag vet dock sedan tidigare att hon gärna drar om jag springer så jag vågade inte ha henne i vare sig sele eller vanligt halsband för då skulle jag nog ha åkt på mage runt spåret i stället för sprungit.... Så hon fick stå ut med att ha en sådan där nosgrimma, för då drar hon inget. Ville inte ha henne helt lös om vi skulle möta en annan hund (eller hundrädd joggare) - jag var ju tvungen att ha fullt fokus på att inte fara omkull själv!