Ringde Ultunas djursjukhus och ville ha ut en kopia på Felix journal. Dels för att det är intressant för egen del och dels för att Mia ville titta på den. Ojojoj, sade de på djursjukhuset - detta var en diger lunta! Men så har han ju varit där sedan 1998.... Och jag vet att vi tog massvis med prover för att få rätsida på hans sköldkörtelrubbning och sedan är det ju en massa prover tagna under hans behandling för lymfcancern...
Men visst! Vi har ju varit där en hel del... Kommer på mer och mer grejer när jag börjar tänka på det... *ler* Som den gången han sprang och lekte med Axa och inte såg sig för utan sprang rakt in i ett träd och spräckte flera alveoler i lungan och fick ligga på Ultuna för övervakning över natten.... Eller den gången han gjorde ett ryck i kopplet när han var uppbunden och fick upp kopplet i ljumsken och slet upp den så vi fick åka in och sy... för andra gången! Eller den gången han fick förstoppning och jag trodde det var magomvridning och veterinären började förbereda mig på avlivning....
Men än lever gubben! Och det verkar som om han tänker fortsätta med det ett tag till! Och det är jag glad för, trots att han kostat mig en massa pengar.... Eller kanske just därför? "Nu har du kostat så j***a mycket pengar, så nu får du ta mig t***an leva så jag har någon valuta för det!" :-D
3 kommentarer:
Ont krut förgås inte så lätt. Han vill väl bli Sveriges dyraste Doberman först ;)
Om han försvinner vilken nytta har han då av sina "armbågar", fattar inte hur han får in dem i pennvässaren ;)
Äääääääääääälskade Felix ska leva tills han blir 107 år!!!
Ett liv utan honom...hur ser det ut???
Skicka en kommentar