Dagens hundträning (och sorkjakt!)

Idag var jag och Heinz vid Strömsholm igen. Det är perfekt att rasta hund där! Vackra omgivningar, enstaka hundar som dyker upp då och då (träning av hundmöten är aldrig fel) samt en hel drös med roliga grejer som man kan träna på! Bl a fanns det gigantiska, nedsågade, ihåliga ekar som man kan träna "igenom" på....

Den här ihåliga ekens diameter går inte av för hackor.....

Domartornet på Steeplechase-banan är bra för att träna på stegklättring.....

Heinz visar sina färdigheter i att klättra på stegar......

Heinz testar steeplechase-banan.... En ny karriär väntar?

Balansera på snöiga och våthala trädstammar.......

Heinz beundrar utsikten från den bestigna trädstammen!

Hål är till för att undersökas!!!

Den här trädstammens hålighet var inte lika stor som det andra trädets.... Men stort nog för att komma igenom utan problem!!!

"Natur-agility"?

Problemlösning! Jag har gömt en boll längst in bland hinderstöden.....

Vad döljer sig i detta träd? Ett skogsväsen? *s*

På http://www.stromsholm.com/website1/sd_page/296/1/index.php kan man läsa : "På hästkyrkogården, nere vid Österängarna i Strömsholm har kända hästar fått sin sista vila.

På en gravsten kan man läsa "En kejsare var han - må varje hästvän vårda minnet" Under den stenen ligger kapplöpningshästen Cathal, som begravdes 1925 - då 23 år gammal. Det är lätt att fantisera om vilka tävlingsresor dessa hästar fick göra. Tänk hästen Empire som tog bronsmedalj i hoppning 1932 i Los Angeles, USA. PÅ den tiden var det minsann ingen jumbojet över Atlanten - utan lastbåt och tåg i många veckor. Och sedan lika lång väg hem igen...

Totalt finns det 13 gravstenar på kyrkogården och varje häst har sin alldeles egen, speciella historia, vilken du kan läsa om på små skyltar. För att hedra minnet av deras enorma prestationer har de fått en plats här. Det är över 40 år sedan den sista hästen begravdes här."

En av gravstenarna.... Master Rufus hette denne guldmedaljör i dressyr som dog 1953. Han reds av Henri St Cyr.

När jag kom hem så var det dags att gå ut med "Halta Lotta" på promenad och då fick jag hela tre (!) vårtecken! Jag blev sååå glad!!!! Är så himla less på vintern nu.... Det ena vårtecknet är att svanarna har börjat invaderat grannens åkrar igen (se ovan). Det andra är att på sina håll (såsom ovan) så har snön smält bort! Det tredje är att när jag kom hem så var det dags att ta ner hundarna i källaren och duscha dem.....

Axa och Heinz plaskar runt i snösmältningen.

Sorkjakt är skoj!!! Men Axa blir så frustrerad för hon måste bevaka sitt hål gentemot Heinz och sedan måste hon sno de hål som Heinz letar upp på egen hand.... Så sedan har hon ju flera hål att bevaka!

Men glad och lycklig är hon ändå!!!

Axa - struts?