Lergubbe

Ja, så såg jag ut igår efter att ha halkat omkring i leran nere på brukshundklubbens gräsplaner med Axa och Heinz. Kallt var det också! Och snöregnade gjorde det! Men hundarna var glada att få göra lite.... Axa var överlycklig över att få träna en liten stund. Jag var mindre lycklig när hon pep av smärta när hon skulle ta sig upp i sängen på kvällen.... :-(
Kan det inte bli varmt snart? Då blir hon mycket bättre.....

En dag i Krokus liv...

Börjar med att ge Heinz en läxa!

Heinz lyssnar inte, så då ska han få sig en rejäl omgång! Lika bra att bita han ordentligt i näsan!

Övergår till att träna boxning på en träningsboll...

Smidighet är viktigt för att snabbt kunna parera motståndarens motattacker!

Dags att gå på upptäcktsfärd! Ser kanske inte lika smidigt ut - men gå själv på upptäcktsfärd med ögonbindel, då!!

Titta på TV och kräva godis och gos... På nåder får resten av ligan vara i sängen.

Men nu får de dra någon annanstans för nu ska Krokus sova!

Länge sen sist...

Hero Hårboll har ju flyttat till Emmaboda, med sikte på att inom kort finna ett permanent boende på Öland, men i helgen var han hemma och då passade jag på att åka och hälsa på med Heinz. Tycker det är bra att han får umgås med en vuxen, snäll och trevlig hanhund.... Axa fick stanna hemma eftersom hon löper. Hero och Heinz kom fortfarande mycket bra överens även om Hero definitivt måste känt löplukt från Axa i Heinz päls eftersom han till en början bara ville försöka sätta på honom hela tiden.... *s* Heinz verkade dock mest ta det som en rolig lek....

Och lekte gjorde de! Själv satt jag och Acke och fikade på hans solbelysta altan och skrattade åt doggzen när de for runt som dårar!

Heinz - the flying dobermann?

Oj, vad det är mysigt att kramas!

Många kramar blev det!

Efter sisådär 2,5 timme hemma hos Acke så åkte jag hem igen, med en rejält trött Heinz i bagaget!

Idag (söndag) så tog jag bägge hundarna med mig till Ulva kvarn. Jag visste att det skulle vara en hundträff där idag, så det var ju perfekt att träna på att möta andra hundar. Inte för att Axa bryr sig, men det är ju en liten herre, som behöver miljötränas på det. Vi var där i ca två timmar och strosade omkring i omgivningarna och tittade på lite olika hundar, människor, barnvagnar etc. Hittade ett nytt litet promenadstråk som var jättefint, men tyvärr hade jag glömt kameran (hupp!). Får väl åka dit på nytt någon dag och ha den med mig. Om man vill kan man ju alltid gå in på Ulvas hemsida - de har en massa hantverksbodar, caféer och restaurang etc etc Anses vara ett "smultronställe" runt Uppsala. http://www.ulvakvarn.se/

Resten av söndagen hade jag tänkt ägna åt studier..... Behövligt!

Jobbdagar...

...3 på raken nu.... Kul att träffa alla kollegor, men hjärnan blir bra mosig efter många timmar med möte, möte och åter igen möte.... Blev dock glad när jag kom hem vid 8-tiden nu ikväll och konstaterade att det är fortfarande ljust ute och en kanontrevlig kväll, så jag hann gå en sväng med hundarna innan det blev kolsvart! Trevligt.....

Billudden

Strålande vackert väder och jag hade lovat mina hundar en utflykt, så jag stoppade in dem i bilen och åkte till Billudden, vilket är Upplands nordligaste udde. Här såg naturen ut som den på Gotland... Heinz klafsade ut för att känna efter om vattnet smakade lika.

Fint att promenera längs stranden. Skulle inte tacka nej om jag blev erbjuden huset till höger i bild som sommarstuga...

Huset från andra hållet, tänk att sitta på den verandan.... *dreggel* Enda nackdelen är att folk "som jag" kan passera så nära.....

Stigarna ut till udden var bitvis rätt steniga.... Milt sagt!

Och här är den - Billudden!*s*

Alldeles i närheten av udden fanns nordeuropas största havtornssnår (enligt info-tavlan). Axa spannar in hur det ser ut... Heinz bidrog med lite bevattning...

I övrigt var inte Axa så jätteroad av promenaden - hon ville mest porra sig! Kan inte vara lätt att vara så frustrerad... *s* Heinz fattade ingenting fast Axa sprang efter honom och körde upp röven i ansiktet på honom hela tiden.

Men Axa, vad ser du egentligen hos honom???? Han ser ju lätt imbecill ut!

Hmmm

I vanliga fall är folk himla nyfikna av sig: "Har du klippt håret?" Skaffat ny jacka?""Vad har du gjort (om man t ex har ett bandage på handleden)?" Osv osv... Men igår när jag bl a var inne på träff med lärarutbildningen så var det inte en kotte som undrade över varför jag var skadad under ögat....

Intressant! Varför är folk inte nyfikna nu, när de alltid är det annars? Varför undrar man om det hänt något om man haltar lite lätt, men inte om man har blåmärken i ansiktet? Jag kan ju inte låta bli att fundera på huruvida folk är rädda för att jag ska bryta ihop och storbölande hulka fram att "min man slår mig"....? Men OM det nu hade varit så? Hade folk då känt sig bättre i vetskap om att de INTE hade frågat mig hur jag mådde, om det stått i tidningarna dagen efter att jag blivit ihjälslagen?

I vilket fall som helst så kan jag lugna den som eventuellt undrar över mitt välbefinnande, att rispan och blånaden beror på att Heinz körde upp en tass i ansiktet på mig och jag blev riven av en klo....

Knas-jycke...

Axa var halt idag. Vete tusan vad hon gjort, men ett tag hoppade hon på tre ben.... Så hon fick stanna hemma medan jag åkte ner med Heinz till klubben.

Först gick allt så himla bra på klubben och vi tränade lite allt möjligt. Men när det började trilla in hundar från höger och vänster så fick Lill-Hasse värsta frispelet! Vete tusan om han bara är allmänt uppjagad eftersom Axa höglöper just nu, eller om det är någon "fas" han helt plötsligt kom in i, men han upptäckte i alla fall att han hade en mycket mäktig stämma! Och den hov han upp! Med besked!

Han skällde på allt: folk, hundar, mig, gräset, klubbstugan, soptunnan.... Det fanns ingen ände på det hela. Jag blev riktigt fascinerad över hur han höll på.... Jag bestämde mig för att han får väl hålla på tills han tröttnar, så har han fått testa och känt på att det är ingen som bryr sig i honom när han beter sig så. Negativ uppmärksamhet är ju också uppmärksamhet... Efter mycket om och men (fasen vilket tålamod jag har ibland!) så tröttnade han på att skälla när inget hände. Varken jag eller någon annan hund brydde ju oss om honom. Och när han väl insåg att om han inte bara ville stå och göra ingenting hela kvällen (mer än att skälla förstås) så skulle han hålla klaffen och ta kontakt med mig, så blev han som en liten ängel..... Och så kunde vi träna fotgående och platsliggning och allt vad det heter "mitt i smeten" utan problem.

Fast han visade sig vara en ängel i förklädnad för vid ett tillfälle när jag skulle ta ifrån honom hans belöningsboll så vevade han till med tassen och träffade så illa att han slet upp en redig rispa precis under vänster ögat..... Det blödde en del, så vi får väl se om jag får en tjusig blåtira till imorgon, eller om jag klarar mig....

Ja, jag vet att det är Krokus och inte Heinz på bild, men han var så söt när jag upptäckte att han låg och sov i tvättkorgen så jag var tvungen att ta ett kort på honom. Tyvärr hann han vakna innan jag hann hämta kameran, men jag hann ta ett kort innan han smet iväg i alla fall!

Uppletande

Gick ut för att träna lite uppletande när snöandet hade slutat. Men lite fick doggzen busa först! Det är så roligt att se dem, nu när Axa tycker det är mödan värt att leka lite granna. I vanliga fall, så blänger hon mest på honom när han försöker få igång henne. Inte för att hon ska fara runt och leka järnet med andra hundar, men lite kul måste hon ju få ha också.... Och hon leker ganska stillsamt numera (trots löpet), det var betydligt "värre" när hon var liten - maken till hund att leka hårdhänt! Vem vet, kanske därför hon har problem nu?

Söt som socker är hon i alla fall, min lilla gulle-snutta!!!

Och använda näsan är hon också bra på! Här har hon precis hittat en liten nylonremsa som jag hängt upp ute i uppletanderutan!

Jag vallade kanske 50*20 meter och lade ut lite varierande föremål; handske, hundsko, nylonremsa, läder-rulle, plastmojäng..... Här har Axa precis hittat läderrullen uppe på en sten.

Heinz tycker uppletande är superduperkul. Jag behövde inte göra något särskilt när jag lärde in uppletandet för att han skulle fatta vad det var frågan om - jag skickade bara ut Axa och sedan provade jag att skicka ut Heinz och han stack direkt ut på 50 meter och letade upp en grej....

Han jobbar jättefint i vinden och ringar in föremålen.

Här greppar han precis tag i plastmojängen! Den här plastgrejen var tydligen lättare att känna lukten på än den jag använde senast....

Heinz på väg in till matte med en gammal handske! Handsken hittade han förresten själv för X antal veckor sedan på en promenad och sedan dess har den fått vara med som uppletandeföremål. Tror inte den är saknad av någon, den låg helt för sig själv i en kohage och såg allmänt sunkig ut... Men till uppletande duger den ju bra!!

Gammal vetskap, men lite nya aspekter!

Nötkött producerat där regnskog skövlas avger betydligt mer klimatgaser än svenskt nötkött, konstaterade LRF Skånes ordförande Åsa Odell.

Korna hamnade i skottgluggen som en förbisedd klimatbov i SVT:s Uppdrag granskning nyligen. Det handlar om metangasutsläpp som späder på växthuseffekten.Men Åsa Odell tycker att granskarna fått stå oemotsagda. – Uppdrag granskning klarade inte att visa hela bilden – och kanske ville de inte det heller. Det är inte säkert.Hon konstaterar att den flitigt använda FAO-rapporten om djurhållningens skuld i växthuseffekten, visar att det är stor skillnad var nötköttsproduktionen sker. Djurhållningen anses stå för 18 procent av de utsläpp som orsakar växthuseffekten.– Men en tredjedel av detta beror på bränningen av regnskog som i första hand används som bete och i andra hand för odling av soja.

Vi behöver ställa om våra konsumtionsvanor – även av kött.– Vi borde äta mera vegetariskt och mindre kött.Frågan är också vilka marginaler det finns för en fortsatt konsumtionsökning av kött, globalt sett.– Om alla kineser börjar springa på McDonalds, då får vi problem konstaterar meterologen Pär Holmgren. Vi har ännu bara sett början av klimatförändringar som kommer att generera ett helt nytt problem; klimatflyktingar.

– 38 grader är temperaturrekordet i Sverige, uppmätt i Ultuna på 30-talet. Men vi kommer säkert att passera 40-strecket – och det kan ske redan om fyra månader, säger Pär.

Svenskt kött bättre för klimatet

Att vi behöver äta mer vegetariskt är då visst och sant, tror jag. Själv har jag faktiskt gjort en rejäl resa inom matlagningsområdet.... Från att inte kunna laga så mycket mer än pannkakor och havregrynsgröt (förvisso vegetariska) samt pasta med korv/köttbullar eller liknande, så äter jag (och lagar också, emellanåt.....) numera gärna vegetariska grytor eller åtminstone har så pass mycket linser, bönor, ärter etc med i maten att mängden kött kan reduceras. Jag har till och med lärt mig uppskatta fisk - och det är ju ganska så långt kommet för en person som brukade önska att hon var fiskallergiker bara för att ha något att skylla på och slippa äta eländet!!!

Krokus

Krokus har fått en ny leksak.... Den tycker han är jättekul!

Det är en liten boll som åker runt inne i plastskalet och som han inte kan få ut. Tydligen fantastiskt roligt för en liten katt! Fast hittills har inget överträffat kattunneln från ÖB - den är fortfarande favoriten! Kul att ha en katt som faktiskt uppskattar de leksaker man skaffar hem till honom - Kilroy bara fnös åt sådant larv! Men så var han ju utekatt också...

Morgonpromenad

Det kan inte vara lätt att vara en vårblomma.... Ser lite kallt ut!

Axa tittar nyfiket på Heinz.....

.... som njuter av morgonsolen?

Däremellan är det full fart som vanligt. Axa löper ju nu så Heinz tycke det är lite intressant. Fast lite jobbigt också - vad har det tagit åt tanten? Hon beter sig inte som vanligt!

Patetiskt...

Ja, nu har Axa varit skröplig för länge och Heinz har ju varit för liten att träna med.... Jag får träningsvärk för lite stavgång! Så här illa har det nog aldrig varit tidigare.... Skandal! Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång (fast jag har ju redan börjat, förstås...)!

Patetiskt...

Ja, nu har Axa varit på rehab för länge och Heinz har ju varit för liten att träna med

Så här långt...

Skickade precis in den sista inlämningsuppgiften för praktiken på skolan - skönt! Har suttit nästan hela dagen med skolarbete idag.... Dock har jag hunnit ut lite med hundarna så jag fått se solen i alla fall! Körde ett litet uppletande med Axa och Heinz (det gick bra, men plast i snö verkar vara väldigt "luktlöst"...).

Har tränat lite lydnad och lite "cirkus" med Heinz samt börjat träna honom på stavgång. Nej, det är inte han som ska gå med stavar utan det är jag som har stavarna, men han ska kunna gå med raskt tempo (gärna dra, för en gångs skull) rakt fram och inte springa från luktfläck till luktfläck och pinka. Det gick ganska bra, förutom några "utbrott" som han gjorde när han inte kunde hålla sig i skinnet längre utan attackerade mina stavar, trasslade in sig i kopplet och höll på att slå undan benen för mig.... Men det ska nog bli bra det här!

Nu ska jag vara "ledig" ikväll! Imorgon ska jag förbereda lite lektioner igen... Sedan skulle jag behöva jobba lite också.... Och städa.... Och träna hund... Och.... Och.... Och....

Bäversafari

Jag hade sett på nyheterna att det skulle bli dåligt väder och enligt väderkartan så skulle det komma söderifrån och dra uppåt landet, så runt kl 13.00 skulle det vara "över oss". Jag och Uffe bestämde oss för att åka tidigt för att hinna innan ovädret startade då vi skulle till Skogsmor och Skogsfar på påsklunch. I Uppsala sken solen när vi gav oss av och när klockan närmade sig 10 på förmiddagen nådde vi Stockholm - och se så vackert väder vi fick!

Vi lyckades smita av motorvägen vid Tumba-avfarten, då det tog tvärstopp på motorvägen och resten av resan tog vi på bakvägar. Tur var väl det, för då och då skymtade vi motorvägen och det var som ett pärlband av bilar som knappt rullade framåt...

Efter en redig påsklunch med massor med "små-plock" (tack, Skogsmor) så infann sig lite "mat-koma"... Varför Heinz ligger där vet jag inte - så mycket fick inte han smaka...

Vädret blev dock riktigt fint efter ett tag och vi bestämde oss alla för att gå ut. Inte långt från huset i Skogen skulle det ligga en bäverdamm, så det ville jag ju gärna se.

Jag har aldrig sett en riktig bäverdamm tidigare (bara på TV). Spår efter bäver har jag sett många gånger, men inget riktigt bäver-bygge. Jag blev riktigt imponerad - kolla höjdskillnaden mot vattnet i dammen (som man ser uppe till höger på kortet)!

Det här kortet är taget från andra hållet. Skogsmor står ungefär där jag stod när jag tog den förra bilden.

Dammen åt andra hållet.... Dessa träd har blivit lite dränkta....

Det är nog inte långt kvar innan det här trädet faller!

Men nu har väl bävrarna tagit sig vatten över huvudet...? Det här trädet är ju jättestort!

Så här skriver Wikipedia om bävrar: Bävrar är nattaktiva djur. De simmar utmärkt, men är mer sårbara på land, och föredrar därför att stanna i vattnet så mycket som möjligt. De kan befinna sig under vattenytan i upp till 15 minuter. En doftkörtel vid genitalierna utsöndrar en oljig substans som kallas bävergäll och som bävern använder för att göra sin päls vattentät. Under pälsen har bävern ett tjockt fettlager som skyddar den mot vattnets kyla. Ögonen är täckta av ett membran som gör att bävern kan se bra under vattnet. Näsborrar och öron sluts när bävern är under vattnet.

Jägareförbundet: Bävern har en fläckvis förekomst i Europa och Asien. På grund av sitt värdefulla skinn och sitt gäll jagades bävern tidigare intensivt i hela Europa. Vid slutet av 1800-talet var den utrotad i många länder, så även i Sverige. År 1922, återinplanterades bävern i vårt land. Inplantering lyckades och en inventering 1977 visade att ca 40 000 bävrar fanns i landet. För närvarande skattas stammen till omkring 100 000. Bävern lever i familjegrupper som består av ett par och deras avkomma. De bor i byggda hyddor eller hålor grävda i strandbrinken. Denna stora gnagare förekommer i alla typer av inlandsvatten som inte är alltför strömmande. Bäverdammar kan berika landskapet genom att göra det mer varierat. Därigenom förbättras betingelserna för flera växt- och djurarter. När bävrarna bygger sina dammar, kan värdefull skog översvämmas och dödas. Detta kan orsaka lokala problem, vilket också är fallet med bäverns påverkan på vägar och jordbruksmark.

Naturhistoriska riksmuseet: På vissa håll är den så vanlig så att den kommit att bli jaktbart vilt, medan den och dess bo på andra håll fortfarande är fridlysta. Bävrarna parar sig i februari. Ungarna föds i början av juni. De får 1-4 ungar. Ungarna stannar i boet i 2 år. När de blivit 2 år gamla lämnar de boet för att söka sig nya egna revir. Bävern kan bli 20-30 år gammal i vilt tillstånd. Bävern behöver gnaga för att slipa ned de stora framtänderna som växer kontinuerligt, varför man ibland kan finna jättelika träd med gnagskador som sannolikt aldrig kommer att fällas. Bäverns fällande av lövträd, ger utrymme och upphov till nytt liv. Tickor kommer att växa på de döda stammarna som bävern lämnar efter sig. Uppväxande sly gynnar andra växtätande djur. Fåglar kommer att söka sig till dessa trakter som är rika på insekter. Uppdämning och översvämning av mark gynnar vattenlevande djur och sådana som söker sin föda bland dessa. När dessa vattensamlingar så smånigom växer igen helt och hållet bildas näringrika ängar - s.k. bäverängar. Så bäverns omdaning av landskapet utgör en ekologisk viktig funktion.

Heinz tyckte det var kul att gå på bäverjakt! Han såg fram emot att smaka, kanske?

Axa gillade också bäverspaningen - själv blev jag lite lyrisk över utflykten.... Måste tillbaka och gå ut och spana tidigt i gryningen någon dag och se om jag får syn på dem!

Axa accepterade dock att hon inte fick äta på någon bäver - den vanliga bollen duger bra åt henne!

Snölek

Sista veckan på praktiken och det har varit ganska mycket att göra. Även på jobbet, vilket gjort att man känner sig ganska sliten nu när det äntligen är påsk... Då kan det passa bra att gå ut och busa lite med doggzen och mannen i snön!

Heinz blev alldeles överlycklig! Matte var så tråkig igår och jobbade från sisådär halv åtta på morgonen till halv tio på kvällen - nu är det äntligen bus på gång!

Fast jag höll ju mest i kameran och skönt var det, för Uffe och Heinz tumlade runt ordentligt!

Tur att Heinz är så snäll och försiktig.... Vet inte hur många som sett slutstriden i filmen "Jakten på den försvunna stenen", men då är det en man som står med en pistol i handen och så hoppar en krokodil upp och kapar hela handen.... Av någon anledning kom jag att tänka på den filmen när jag såg det här kortet... *s*

Fullt ös, Hedenhös! Själv har jag sovit alldeles för lite de två senaste nätterna så det var skönt att få lite hjälp med hundmotionerandet! Men idag var det ju halvdag på jobbet, så jag sov lite middag.

På språng efter en snöboll..... Eller nå't!

Axa tittade mest på med en bekymrad min - lipar åt mig gör hon dessutom!*s* Hon har precis börjat löpa, så bitvis är hon jätteflörtig mot Heinz som mest ser livrädd ut (och vilken finnig tonårsgrabb skulle inte bli det om en kärring gammal nog att vara deras mormor kom och tokraggade?). Däremellan kommer Axa på att det är ju samma gamla vidriga snorunge som alltid - och då ska han få spö istället! *asg*