Jag inleder dagens blogginlägg (trots den satta rubriken ovan) med en bild från igår kväll.... Krokus var så söt när han låg och gjorde "hands up" i sängen! :-)
Det var grått, regnigt och trist väder idag, men jag bestämde mig för att trotsa vädergudarna och ge mig ut med hundarna. De var ju pigga och ville hitta på något - som alltid! Jag började med att lägga ut ett spår åt Heinz och sedan drog jag iväg till ett närbeläget grustag. Heinz fick klättra upp och ner för diverse stenar....
Han fick ta i ordentligt för att ta sig upp bitvis - ska det vara aktivering så ska det!
Hoppa mellan stenar är ju också en balansövning.... Den här övningen fick inte Axa vara med på - inte för att hon ville heller! Hon stod nedanför och tittade på utan att göra den minsta ansats till att klättra upp. Hon förstod nog att det inte skulle gå så bra...
På sina håll var det rena bergsbestigningen... Heinz = bergsget???
Efter ett tag övergav jag stenarna för att skicka Heinz upp och ner för den här nättrappan. Axa fick inte göra det här heller... Finns ingen anledning, eftersom hon knappt kan ta trappan här hemma i huset....
Det här är dock Axas favoritsysselsättning när vi är i grustaget! Det ligger nämligen ett gammalt trasigt lastbilsdäck i grustaket och i det brukar jag gömma godis och sedan har Axa ett fullt sjå med att leta reda på varenda liten bit!
Däcket gör att hon får söka både högt och lågt och inuti... Men det ligger så bra i en sluttning att hon kommer åt överallt utan att behöva hoppa eller göra någon avancerad klättring.
Men hon får använda huvudet och näsan ordentligt och det är olika prång och utrymmen som måste granskas ingående för att hitta alla köttbullsbitar!En liten film på Axa och köttbullsdäcket! Om man sätter på ljudet så hör man hur Axas nos sniffar frenetiskt! :-)
Heinz är totalt miljöokänslig! Här balanserar han på ett skramlande och vingligt plåttak!
På ett ställe i grustaget förvaras det en massa "trädgårdsstenar" av olika sorter och varianter. Jag passade på att gömma lite godis åt Axa mellan stenutrymmena . Inget avancerat klättrande eller "hopp och skutt", men jag tror det är nyttigt för henne med ett lite knöligt underlag också. Då får hon använda muskler som annars inte används om hon bara skulle gå på slät mark. Och så ger det lite mer hjärngympa då hon - förutom att leta godis - måste analysera underlaget och välja vägar för att komma fram.-Var är Heinz?
- Här, mamma!
Som sagt, Heinz är helt obekymrad i olika miljöer... Hittade den här catwalktrappan som visade sig vara väldigt svajig när man klev på den, men det bekom inte Heinz det minsta! Jag älskar att åka ut till "mitt" grustag - man hittar alltid en massa konstiga grejer för hundarna att klänga och klättra på!
På väg tillbaka till parkeringen efter att ha spenderat en dryg timme i grustaget, så passerar man Björklingeån. Hundarna var törstiga, så jag gick ner till ån. Bägge hundarna kastade sig ner i ån och plaskade omkring som ystra kalvar och vattnet stänkte åt alla håll! Med en sådan badglädje framför mig, så kunde jag ju inte låta bli att kasta lite boll åt dem och bägge hundarna simmade! Japp! Hunden på bilden ovan är Heinz!
Och här är det Axa som simmar omkring! Axa fick en lite svårare övning för vid ett tillfälle så tappade hon bollen som sjönk som en sten (den hade väl blivit så full i vatten efter ett tag), men efter sju sorger och åtta bedrövelser och ett intensivt sniffande så apporterade hon upp den ifrån botten (!) så jag fick tillbaka bollen! Tur var väl det för annars skulle jag ju inte ha något att belöna spårslutet med... Så idag fick Axa alltså göra vattensök! Det gav mig en hel del inspiration.... När det blir lite varmare ska jag nog träna vidare med olika varianter av att hitta saker nere under vattenytan! Men ännu är det ingen sommarhetta, så det här badäventyret blev ganska kort!
Efter att ha varit ute med hundarna i 1,5 timme orkade jag inte vänta längre, så då tog jag spåret med Heinz. Det hade ett otal vinklar, bl a en spetsvinkel och gick delvis över enbart sand.
Heinz jobbade på jättefint. Lite väl het i linan bitvis, men inte värre än att jag lyckades ta några kort ;-) Här passerar vi ett stenigt parti. Det var idel stenar så jag fick passa mig så jag inte skulle stuka foten.....
Mitt i spårkärnan höll han sig också! Ni kan se den blå snitseln som jag satte upp när jag gick ut spåret. Den hänger alldeles ovanför honom!
Spåret var ganska så kuperat. Syns kanske inte så bra på bilden men den här steniga backen var rejält brant! Men jag hade ju rätt bra draghjälp av Heinz för att ta mig upp.... För att uttrycka mig milt!När jag kom hem sedan så var det dags att föna Axa (till hennes förtret). Axa är - som de flesta vet eller förstått - ganska skröplig och hon kan t ex inte ruska sig ordentligt. Det betyder att hon blir väldigt blöt när hon badar och då vattnet inte kan ruskas bort så blir hon väldigt kall efteråt. Heinz bara ruskar på sig och sedan är han nästan helt torr på de ynka minuter det tar att åka hem från badet, men Axa ligger och är kall och fuktig i timmar efteråt.... Så det är föning och hundtäcke som gäller! Men efter att ha blivit utsatt för den hemska fönen så har Axa det ganska mysigt när hon ligger inlindad i hundtäcke och filt i soffan!
Den här kossan har så häftig färg, tycker jag!
Tänk vad tomten ser fin, väskött och prydlig ut bara man klipper gräset!?? Men jisses vilken tid det tog... Jag och Uffe turades om med att släpa vår handjagare till gräsklippare över det långa och tjocka gräset (och ogräset).... Men fint blev det!
