onsdag 14 oktober 2009

Men fy!!!

Läste om en person i Danmark som skar halsen av en hund som attackerat en annan hund.... Först när jag läste om det hela så tänkte jag på hur man själv reagerar om en annans hund kommer lös och springer fram till ens egen hund och de smäller ihop. Har ju haft hund i över 20 år så det har ju hänt lite då och då. Det är klart att jag skulle göra allt för att hjälpa min egen hund! Klart känslor svallar när det är ens egen familjemedlem som blir attackerad!

Men när jag läser artikeln lite noggrannare så läser jag att det var en främmande person som ingripit och fått bort den attackerande hunden. Den hunden som blev påflugen verkar - enligt artikeln - inte ens ha blivit allvarligt skadad, men den ingripande personen släpade bort den andra hunden och skar halsen av den! Efteråt! När han redan fått i sär dem! Vad är det för människa egentligen? I min värld verkar han ju helt störd! Slagsmålet är ju avbrutet och all fara är över.

Olyckor kan hända. Den mänskliga faktorn är en faktor. Det kommer alltid att ske att hundar ryker ihop, det behöver inte betyda något farligt. Det behöver inte betyda att den ena hunden är en "mördarmaskin" och att man måste skära halsen av den för att hindra den att äta upp stadsdelens alla hundar och pensionärer. Och ska en hund avlivas för sin aggressivitet så ska det ske kontrollerat av en veterinär eller liknande, inte få halsen avskuren av en instabil, galen människa i affekt - ska inte vi vara bättre än djuren? Vilka aggressioner uppvisade inte knivmänniskan? Får han verkligen gå lös på stadens gator? Jag skulle nog undra vem han tänkte ge sig på nästa gång om jag bodde i samma stad.... HU! Hoppas han blir dömd för brott mot knivlagen - han känns alldeles för instabil för att ha en kniv liggandes nära tillhands i sin bil.....

För några år sedan var jag på väg hem från universitetet när en hund smet från sin ägare och rök ihop med en annan hund. Jag behöver inte nämna rasen - känns bara onödigt - men det var en stor tung ras som skulle "sätta respekt" hos de flesta Svenssons.... Han vägde väl bara 8-10 kg mindre än vad jag gjorde, men gör man rätt så behöver det inte vara så svårt att sära på två hundar (tack och lov var den drabbade hundägaren sansad och vi kunde samarbeta). När vi fått isär dem stod vi kvar ett tag och både folk och fä lugnade ner sig och aggressionerna dog ut. När ägaren kom springandes, letandes efter sin hund var allt lugn och ro och kombatanterna stod bredvid varandra utan problem. Men hade en viss knivherre varit där så hade väl en hund legat död..... Vilket säkert hade glatt vissa hundrädda personer.

Jag tycker hela utvecklingen på senare år varit obehaglig. Den här pitbullhysterin spiller ju över på alla hundar och i alla situationer. Folk är så himla rädda när det blir lite bråk. Men hundar är hundar - de är inte som människor! De talar med sin kropp. Inte ens vi människor klarar ju av att umgås utan att slåss...... För det mesta går det ju bra. Det blir inga skador överhuvudtaget utan hundarna bara hälsar på varandra (eller jagas bort av en ilsken hundägare som inte vill att deras hund ska hälsa på främmande). Det är klart att folk ska hålla koll på sina djur, men det kommer ju alltid inträffa att någon tappar ett koppel, glömmer att stänga en dörr etc och olyckan är framme. Det måste ju finnas rim och reson i vad man kräver. Inte ska ens hund få halsen avskuren för det!

Jag pratar givetvis om "vanliga hundägare" och inte om sådana som är helt oansvariga och har den inställningen att de släpper sin hund vind för våg utan uppsikt, med flit, fast de vet att hunden har bitit folk...... Intrycket jag får av artikeln är att det var "vanliga" ägare (och inte någon ghettounge som vill ha hund till hundslagsmål) som ägde den knivdödade hunden.

Nä, mina grannar ska nog vara glad att de har mig till granne..... För annars hade deras gamla goldenhanne varit knivmördad för länge sedan med tanke på att han smet från gårdsplan och sprang närmare 600 meter över ett fält till mina hundar. Men med somligas retorik så var han väl bara "gullig och harmlös" medan mina dobermanns skulle varit galna, blodtörstiga bestar som förtjänade att dö om situationen varit den omvända..... Eller så får hundhatarna på sin kvarn om att alla hundar ska ha koppel och munkorg på sig när de vistas utomhus.... Oavsett ras! Själv var jag givetvis arg precis när det hände, men det blev ju inga skador på någon hund och han smet inte från gården någon mer gång (vad jag vet om). Så varför göra ett problem av det? Det hände. Punkt slut. Nä, vi borde inspireras av våra hundar och inte ha så mycket kvarstående aggressioner....

http://www.kvp.se/nyheter/1.1740855/hogg-ihjal-anfallande-hund-riskerar-fangelse

2 kommentarer:

Skogsmor sa...

Fy vilket vansinnesdåd!!!
Det är faktiskt precis som du skriver, otäckt att veta att det finns såna människor mitt ibland oss.....vem skär han halsen av nästa gång?!

Däremot blir jag liiiite ledsen när du skriver
"Vilket säkert hade glatt vissa hundrädda personer."
Nä, det enda som gläder oss är om hundägarna TAR HÄNSYN till att vi är hundrädda!

Jenny sa...

Hmmm.... Du behöver ju inte ta saker och ting så personligt...! Jag menar att de som hatar hundar gör det för att de i grunden har en rädsla för dem. Annars behöver de ju inte ha så starka känslor.... Och ja, jag tror den typen av människa skulle bli glad. Och nej, jag tror inte att du är en sådan person.... ;-)