Besök i Viken

Idag hade jag ett inställt besök på förmiddagen, så då passade jag på att se mig omkring i närområdet. Bestämde mig för att ta en promenad i Viken med omnejd!

Viken har sitt ursprung under medeltiden, då det fanns en by med kapell på området. Runt år 1700 fanns det ca 60 hushåll i Viken. Från 1800-talet och framåt utvecklades Viken till en ledande sjöfartsort med stora segelfartyg som trafikerade all världens hav. I modern tid har dock näringen avtagit, även om fisket spelar viss roll. I övrigt trafikeras hamnen mest av privatbåtar.

Gatunätet har kvar sin medeltida form (dvs oregelbundet och ålderdomligt med slingrande gator och små trånga gränder) och det finns många gamla korsvirkeshus bevarade från 1600- och 1700-talet.

På promenad i Viken.... Gulliga korsvirkeshus överallt.....:-D

Den gamla fiskenäringen märks fortfarande av.... Vid hamnen och stranden är de öppna torkplatserna bevarade. Man hänger alltså upp nät på tork på stolparna ovan. 

Så här såg nog även jag ut i håret.... Det blåste iskallt från havet! Och i sedvanlig ordning (för mitt skänebesök) så var det dimmigt och grått, så man kunde bara ana vilken fantastisk utsikt jag skulle kunna få se i Viken en molnfri och klar dag.

Sött som socker.... :-D

Var bara tvungen att fota detta huset - har aldrig sett någon ha så bred häck förut.... Kanske någon som inte är så förtjust i trädgårdsarbete?  Så tomten får bestå av en låg häck som man bara putsar lite lätt?

Paul Jönska gården är en skeppargård som uppfördes omkring 1880. Idag är huset museum med en trädgård där våffelservering sker vissa helger.

 

Den Paul Jönska trädgården... Lite speciellt utformad!

Maaaaassor med gulliga stugor!

Jag bara väntar på att Mattis (Bröderna Lejonhjärta) ska öppna dörren och stoppa ut huvudet....

Sophiamöllan från 1838 (Wikens qvarn) som är en fullt funktionsduglig holländarekvarn, körs regelbundet på helgerna under sommarmånaderna.

 

Vikens fiskare har blivit odödliggjorda.... Och tydligen är de som alla andra fiskare (vad gäller storleken på de fångade fiskarna).

Heinz tyckte fiskarna var lite läbbiga först, men sedan blev de goda vänner!

Heinz med sin nya bästa kompis! 

Heinz poserar på de öppna strandängarna alldeles nordväst om Viken.

Givetvis måste jag lägga upp en liten film på Heinz vid havet idag med.... Nordväst om Viken.

Hovs hallar

Dagens lunch (som bestod av snickers och bananer) intogs i bilen och sedan utnyttjade jag min lediga lunchtid till att se mig omkring i närområdet i dagsljus - i detta fall var Hovs hallar nära, så då åkte jag dit!

Hovs hallar är den yttersta delen av Hallandsåsen, där den möter havet på Bjärehalvön mellan Båstad och Torekov, som båda ligger på cirka 10 km avstånd.

Heinz och jag klättrar nerför en "naturlig" trappa för att ta oss ned till havet....

Ett försök att bemästra panoramafunktionen på kameran....

Hov betydde ursprungligen "liten hög", senare kom det att betyda tempel. Hallar är ett äldre namn för hällar (klippor), och har bland annat givit namn åt landskapet Halland.

 

Under promenaden stötte vi upp 3 harar, träffade på gutefår (bilden) samt en hoper köttdjur. 

 

Gutefår = bergsgetter! Tyvärr missade jag när degalopperade nerför klippan i full fart. Jag fick bara med slutet när de precis kommer ner på "sten-slätten". Attans att jag hade kameran i fickan när jag fick syn på dem! De såg verkligen ut som bergsgetter när de forsade nerför berget!

Det var i Hovs Hallar som Jan Troells film: Ingenjör Andrèes luftfärd spelades in. Det skulle föreställa Spetsbergen och ett stort ballonghus byggdes. Det såg ut precis som på fotona från 1897 när ballongen svävade bort mot den arktiska undergången (fast det var i Skåne.....)!

Hovs hallar - längst ut på Bjärehalvön i nordvästra skåne!

På resande fot

På resan ner fick jag se en fantastiskt fin solnedgång över Vättern....

 Morgonpromenad i Ängelholm

 Lunchpromenad på Ranarps strand - inte alla som kan lunchrasta sin vovve vid havet!  Jag och Heinz hade jättetrevligt (fast det var så dimmigt att jag knappt såg själva havet...).

   Hade sett fram emot att få se lite av skåne idag, men som kortet illustrerar så låg dimman tät som ärtsoppa över nejderna.... Såg inte många meter....

Heinz roar sig på stranden!

Var är havet..???

Heinz leker i havet



Solnedgång i Svista

Dagens sim- och vibbträning med Heinz!

Dax för sim- och vibbträning!

 Hopp i plurret!

 Heinz = hackneyponny?

-Tassar, framåt sträck!



 Sim-stilstudie....

Heinz är inte helt lätt att föna.... ;-)

Torr och nypinkad så är det då dags att lägga sig på vibben!

Heinz vibrerar....



Lite bilder från idag...

 Min snygging på promenad uppe vid Västerfärnebo...

 Solen sken. Fin promenad idag!

 Heinz vid Färnebofjärden!

 Heinz skyndar sig ut i vattnet i det fina vädret!

 Livet på en pinne!

 Heinz = badankan!

 Vatten är härligt!

Fullt ös, medvetslös!

Ok, jag var bara där en kort stund och jag har valt ut en massa actionkort - sååå mycket sprang han faktiskt inte.... Måste ju vara rädd om hans knä!!! :-)

Ditt och datt

 Hade ingen aning om att det fanns bufflar i Uppsala - men det finns det!

 Fin beteshage med gulliga gotlandsfår...

 Gulle-Heinz håller på att bli bortkörd från sängen av en kattunge!

 Ärentuna kyrka i höstskrud

 Ärentuna kyrka är från 1300-talet. En av Upplands äldsta kyrkor...

 Snusk-Krokus i full gång!

 Men här gick han på pumpen!!!

Den här gulliga ladugården besökte jag idag....

I helgen kom brorsan upp på ett (sällsynt) besök och vi tog oss ut till Ekeby Boda och sköt lerduvor i det fina vädret.

Räddningshundförarföreningens lagtävling (del 2)

På lördagen hade jag och Karin en station ihop. Vi kokade ihop en historia om att 4 st senildementa gamlingar var på rymmen från ålderomshemmet i Sala och att en av dem - Gunnar - hade jobbat i gruvans kraftstation i 40 år och kunde tänkas gå tillbaka dit och därför skulle byggnaden genomsökas.

Vi ville givetvis inte att det skulle vara alltför enkelt så vi tänkte ut lite extra klurigheter till vårt scenario.... Bl.a hade vi två figuranter utlagda, för att se om vi kunde lura något lag att sluta leta efter att de hittat en gubbe. Jag menar... varför anta att Gunnar inte tagit någon vän från avdelningen med sig för att visa upp sin jobbarbetsplats? De var ju fyra stycken som fortfarande var försvunna! Givetvis hade han en senil kompis med sig som i sin tur gått vilse i kraftverket.... När en figurant blev hittad, oavsett vilken som blev hittad först, så sade vi alltid att -"Oj vad bra att ni har hittat Gunnar"  för att extra lura i folk att uppdraget var slutfört. Vi lyckades faktiskt lura ett av lagen - tjohoo!

Kraftverkshuset hade 3 våningar (och i bottenvåningen fanns det en lucka i golvet ner till en källare) och vi låste upp dörrarna till bottenvåningen och mellanvåningen. Sedan satte vi tillbaka reglarna för dörrarna och hängde på hänglåsen (utan att knäppa ihop dem ), så dörrarna såg låsta ut trots att de var öppna. Vi tog emot lagen utanför, på gårdsplanen, och gav dem scenariot och uppdraget att söka igenom byggnaden. Vi hade inga nycklar utan de fick söka bäst de kunde..... En del lag gick fram och kollade hänglåsen direkt och gick in, medan andra sprang runt, runt huset och blev mer och mer desperata på att ta sig in någonstans! Det var knappt vi kunde hålla oss för skratt.....Eftersom allt dessutom gick på tid, kan vi tänka oss att pulsen var rätt hög på vissa!

 Ett av rummen på bottenvåningen. Mitt i rummet finns figgen - kan ni se var?

 Team Youngblood (tror jag de hette) hittade figgen så småningom. Gunnar fanns under luckan, nere i källaren!

 Hmmm.... Kan Gunnar ha klättrat upp här?

 Nessie letar efter Gunnar.

 Ann-Marie och Nessie letar igenom kraftstationen.

 Ett av lagen på väg runt huset för att söka efter ingången och för att eventuellt lokalisera Gunnar i byggnadens närområde.

 Kanske Gunnar får plats här inne...???

Gunnars kompis (alternativt Gunnar själv) hade gått och lagt sig för att sova på innertaket i hörnet....

Det var otroligt roligt att se de olika strategierna grupperna hade och vad deras hundar visade kontra hur hundförarna tolkade det som deras hundar visade....För att inte tala om hur gruppen tolkade informatonen om vem som saknades och var en sådan person kan tänkas gömma sig....

En grupp hade 2 hundar som markerade på exakt samma ställe (nedanför innertaket, där vi hade en figurant) och ändå bestämde de sig för att ignorera stället och peka ut ett helt annat ställe där de trodde att den senildemente var. Antar att de var drabbade av tävlingsnerver....

Ett annat lag hittade själva luckan i golvet på bottenvåningen, men när deras hund inte skällde så gick de därifrån (trots att de fått instruktion om att de fick öppna alla dörrar, luckor etc)! De måste fått hjärnsläpp - hade de bara lyft på luckan och lyst ner så hade de ju sett figuranten!!!  På alla andra ställen i huset gick de ju runt och öppnade dörrar och ropade efter "Gunnar"....

En hund fick tydligt sniff på figgen på taket  och sträckte nosen mot taket och vädrade intensivt. Hade han fått 5 sekunder (om ens det) till så hade han tagit figgen, men föraren var för upptagen med att gå runt och leta själv och läste inte sin hund utan drog den i kopplet från vittringskällan med ett "kom här nu då"! Tänk vilka shyssta hundar vi har som tålmodigt jobbar och samarbetar med oss klantiga människor hela tiden....

Jag betvivlar inte att jag också skulle vara extremt klantig och missa enkla saker om jag var med i tävlingen! Det skulle jag säkert! Och nästa år är det - förhoppningsvis - några andra som får fnissa åt min klantighet (för då vill jag vara med)! Men jag hade en fantastiskt rolig dag från morgon till kväll - och även en lärorik sådan!

Slutligen: Grattis till laget "De utbytbara" som vann!

Räddningshundförarföreningens lagtävling (del 1).

Varje  år anordnar SRhF en lagtävling. Jag och Hasse hade velat vara med, men pga hans knäskada så fick jag i år vara med och hjälpa till i stället.....  Visst var det snöpligt att inte kunna vara med, men jag måste säga att detta var den roligaste tävling jag någonsin hjälpt till på!!!

 Tävlingen började på fredag kväll och gick av stapeln nere i  Sala silvergruva, 155 meter under markytan.  På bilden ovan är en figurant på väg ut till sin lega i en av orterna. Hundförarna fick inte gå in i denna ort utan bara skicka sin hund från "huvud-orten". En av hundarna fastnade totalt på dockan som illustrerar en gruvarbetare på sin stege och markerade denne länge och väl.. ;-)

 Delar av "The Red Man Group" får instruktioner om kvällens sökuppgift.

 På promenad i gruvan...

 Anna var stationens domare och de två personerna till höger om henne var journalister från Sala Allehanda som skulle skriva om ett resereportage om Sala Silvergruva och som blev intresserade av vad vi höll på med nere i gruvan. Eller rättare sagt - de var figuranter som vi hade instruerat att irritera lagmedlemmarna genom att gå i vägen och störa dem med en massa frågor! .-)

 Det var bitvis lågt i tak.... Tur vi hade hjälmar på oss! :-)

 Jag låg bl.a figge under den här trappan. En i grunden "lätt" lega, som blev svår eftersom förarna var mer upptagna med att ta sig nerför trappen än att låta hundarna söka och följa upp vad hundarna visade intresse för....

Team Facit i karantänen (dvs gruvans värmerum) i väntan på att bli tilldelade en sökuppgift!

 Delar av Lag X82 väntar också på sin tur.

 På olika ställen i gruvan finns det dockor som illustrerar gruvarbetare, vilket några av hundarna tyckte var jättekonstigt!

 När alla sök var avslutade så ska man ju upp till ytan igen.... Det var rätt trångt och då kan ni ju tänka er hur det var för hundarna, där nere vid våra fötter....!!