Var till Ervalla idag på förmiddagen och träffade ett par som hade köpt en gård. De flyttade in i början av maj och upptäckte då att de tidigare ägarna hade dumpat sina katter på gården när de drog. Själva hade de inga planer på att ha några katter utan tänkte skänka de som var i finast skick till något katthem och skjuta av de som var dåliga. När vi gick runt på gården så låg den här katten precis framför mig på ett ställe och vägrade flytta på sig. Den var inte alls skygg, fast det kanske mest berodde på att den var näst intill apatisk? Det var en av de katter som skulle skjutas fick jag reda på. Jag böjde mig ner och klappade på den och det var den magraste katt jag någonsin klappat på! Riktigt otäckt mager! Fast det syns inte på lite håll för den har en rejäl (och skitig) päls. Den var så tyst och snäll och lät sig klappas och lyftas på och jag kunde bara inte lämna den där för att bli avlivad eller dö av maskangrepp innan de tagit sig för att ta bort den....
1 kommentar:
Lilla missen!!!!!!!!!!
Kan du inte försöka få in henne på nåt katthem i Uppsala?
Hon verkar ju inte frisk så det blir till att lägga ut veterinärpengar till att börja med...?
Men jag förstår preciiiiiiiiis varför hon fick följa med dig hem!
Gulle-Jenny!
Skicka en kommentar