Krokus

Jo, Krokus får han heta.... Går det att kalla honom något annat med den svansen? Idag var jag iväg med honom till Annika (veterinär) som fick klämma igenom honom ordentligt. Antagligen så är det en medfödd defekt, trodde hon, men att den antagligen inte skulle påverka honom så mycket. Däremot var jag lite bekymrad över att han verkade ha problem med att bajsa och det finns ju en risk att det kan hänga ihop med den defekta svansen.... Det kan ju också bero på nervositet och foderombyte, så jag skulle avvakta några dagar samt ge honom lite ricinolja och se om magen kommer igång.

Krokus blir i alla fall modigare och modigare. Idag klättrade han helt sonika upp i knät på mig, när han var runt på upptäcktsfärd i kontoret!

Jag hoppas verkligen det löser sig med hans mage, för han verkar vara en väldigt trevlig katt för övrigt.... Igår hade jag med honom i sängen när jag och hundarna tittade på TV och han knallade omkring frimodigt och klampade rakt över Heinz tassar och Axa var fram och slibbade honom i rumpan utan att han protesterade nämnvärt!

Nä, nu ska kvällen ägnas åt studier!

Typiskt!

Ja, det är typiskt... Har nu insett att Kim med största sannolikhet är en hane och har nu dessutom insett att han har en deformerad svans!

Vet inte vad det kan komma att innebära för honom framöver.... Egentligen skulle jag väl lämna tillbaka honom, men man har ju redan börjat fästa sig.... Så vi får väl se...

Med tanke på det säregna utseendet så tänkte jag döpa om honom till Kapten Krok, men det är ju så långt att ropa så det blir kanske "Krokus" istället!

Krokus är i alla fall väldigt snäll att hantera så här långt. Han var lite förskräckt först och jag fick honom bara att dricka lite mjölk, men nu ikväll kom han fram till att han var jättehungrig så han bet mig ganska rejält i fingret av iver när jag erbjöd honom lite burkmat...

Frisbee-hunden!

Bildbevis! Heinz börjar fatta det här med frisbee! Kul, kul!

Kim

Vintern tar oss i ett allt fastare grepp och jag har dragit igång ultraljud mot de möss som kan tänkas vilja invadera oss. Har funderat lite till och från på att skaffa en ny katt - det är ju perfekt nu när man kan hålla den inne hela vintern och riktigt vänja den vid var den bor och att den ska känna sig trygg med hundarna. Har dock inte kunnat riktigt bestämma mig... Ska man ta en ifrån katthemmet? Ifrån en annons? En kattunge eller en vuxen? Så idag när jag kom hem så säger Uffe att han pratat med Mats och han har fått tag på en kull kattungar som en katta fött på gården och lyckats stänga in dem i ladugården för att de skulle bli lite tama och inte bli helt förvildade. De skulle vara ca 12-13 veckor vid det här laget. Antagligen är de släkt med Kilroy och det finns ju en liten risk för att Kilroy hade något ärftligt, men samtidigt tyckte vi att både Kilroy och Svarten var så himla goa som individer att vi bestämde oss för att ta en av kattungarna och hoppas på det bästa. Tredje gången gillt heter det ju....

En sak var Uffe och jag ense om - vi ville inte ha en katt som var lik Kilroy! Vi ville inte ha en mestadels svart katt med vita tecken utan det skulle vara en tydlig skillnad. När vi kom ut i ladugården så hann vi se ca 4 kattungar (och ingen var det minsta lik Kilroy) innan de försvann som oljade blixtar åt olika håll. Här fanns det ingen chans att välja och vraka utan den kattunge vi fick tag på fick bli vår nya katt! Kissen på bild var den som var mest orädd och faktiskt självmant gick fram mot Uffe, så den fick det bli! Fast det blev ett himla spottande, sprattlande och fräsande när han/hon blev upplyft.... Nu har jag ställt in transportburen i kontoret där jag sitter och jobbar hela dagarna tillsammans med mat, vatten och kattlåda och så får det ta den tid det tar tills den kommer fram. Grinden är stängd så hundarna får stå på utsidan tills vidare. Vill ju inte chockskada den lille!

Eftersom han/hon inte är riktigt hanterbar i nuläget så har jag ingen aning om huruvida det är en han eller en hon.... Vi vill ju dock kunna kalla den för något, så nu heter den Kim! Passade bra med ett könsneutralt namn.... Det kan den ju behålla oavsett vad det visar sig att det är! Sedan känner jag ingen annan som har en katt som heter Kim, så det är ju också lite roligt förstås.....

Ja, det blir ju aldrig en "ny" Kilroy och det ska den ju inte vara heller! Kilroy var unik och det kommer Kim också att bli - på att vara just Kim!

Helgen

Hände inte så mycket i helgen, men jag hade fullt upp ändå. Hela lördagen gick åt till att jobba då jag låg efter med arbetet - av någon anledning så blev det inte så mycket jobbat den dagen Kilroy dog ( t ex) så jag var tvungen att jobba ikapp.

Jobbade lite på söndagen också, men hann även in till stan en sväng samt for ut och spårade med doggzen.

Här är det Axa som fastnat på bild. Hon har blivit så pigg nu när hon åter får gå på smärtstillande så då gäller det att aktivera henne med alla lugna medel som finns.... Hon ska äta Rimadyl tills hon blivit opererad i början av december - sedan får vi se vad som händer.

Klart att det ligger en boll på slutet! Det enda som skulle trumfa det som spårslut är väl en hel portion köttbullar... *s*

Uffe har passat på att såga bort lite döda trädgrenar på tomten i helgen medan jag jobbade, så hundarna har fått vara ute med honom när jag jobbat. Heinz har fastnat på film på Uffes blogg, för den som vill kolla.

Söt goja...

Fick en länk skickad till mig på en disco-dansande kakadua (?). Den var faktiskt riktigt söt, så har man någon minut till övers som man ej vet vad man ska göra med så kan man surfa dit och titta...:
http://birdloversonly.blogspot.com/2007/09/may-i-have-this-dance.html

Jag gillade head-bangingen i slutet.... *s*

Skönt!

Sov som en stock inatt.... Skönt! Var liiite jobbigt igår under större delen av förmiddagen innan jag lyckades vakna på "riktigt"....


Var ut och spårade i måndags när det var så fint väder. Här är det Heinz på väg ut i spåret!

Babyskallran är fortfarande den bästa leksaken! Perfekt spårslut!!

Heinz lycklig över att få komma ut o leka med babyskallran - matte glad för att ha aktiverat hunden och fått lite frisk luft och solsken på en vardag! Slutet gott, allting gott....

Trött...

Jag är inte direkt känd för att jag har problem med att somna..... Men i natt var det hopplöst! Tror jag sov 2 timmar totalt.... Hjärnan känns som marshmallows.... Blir kul att jobba idag.... (ironi).

Promix

Tog kameran och gick en rejäl promix med doggzen, vilket uppskattades av både Heinz och Axa.

Axa ser så glad ut med sina parabol-öron...

HEinz gör allt han kan för att få Axa att leka.

Vatten är spännande.

Fångad på flykten... Heinz var upp och inspekterade jägartornet.

Solnegång i Svista.

Heinz tycker jag är långsam uppför trappen - det är ju matdags!

I övrigt har det varit en lugn dag idag... Var ut och spårade och körde uppletande på förmiddagen.... städat lite.... lagat mat.... promenerat.... slöglott på TV och - uppenbarligen - bloggat lite. Skulle väl egentligen pluggat idag, men men... Det får bli en annan dag!

De sista korten...

Var ut och tog en promenad med doggzen idag och hade kameran med mig. När jag laddade in korten i datorn upptäckte jag att jag hade tagit några bilder på Kilroy....

Fotograferandet väckte honom visst....

Nä, här var det inget kul att ligga och bli fotad...

Gulle-kissen....

En olycka kommer sällan ensam

Axa har ju haft koppelvila i 2 månader pga frambenshälta och igår var vi på återbesök hos veterinären. Axa hade fortfarande ont i bogen och är ju fortfarande halt även om det är bättre än för 2 månader sedan. Men eftersom det inte är bra, så är det tydligen ingen sträckning så nu ska vi tillbaka i december och göra artoskopi på bogleden...... Tja, varför skulle det inte vara fel på den också? Hon fick ju göra en artoskopi på bakknät i våras.... Jag kanske ska be dem gå in i de kvaravarande 2 benen när hon ändå ligger nedsövd.... Det är säkert "skrammel" där med...

:-(

Älskade Kilroy

Kilroy blev hastigt dålig igår och Uffe och jag åkte akut in till djursjukhuset med honom men det fanns inget de kunde göra. Han dog strax efter att vi kom in med honom. Troligtvis hade han fått en hjärnblödning eller en hjärtattack. Hela förloppet gick på mindre än en timme.

Det känns helt overkligt att jag aldrig mer ska få se honom. Att han aldrig mer kommer att komma galopperandes över fälten för att följa med på hundpromenaden. Att han aldrig mer kommer att sova bredvid min huvudkudde. Dörren i hallen kommer numera alltid att vara stängd eftersom ingen katt öppnar den så fort han känner för det….

Jag var så säker på att han skulle leva tills han var 18 – 20 år, så försiktig som han var gentemot bilar och såg sig om var han gick. Och så blev han den av mina djur som levt kortast tid – endast 3 år fick han bli.

Han var så otroligt snäll och en så stark personlighet och han lämnar ett sådant tomrum efter sig att det kommer nog bli mycket svårt för någon annan katt att fylla det.

Jag saknar honom så fruktansvärt. Jag önskar att gårdagen inte fanns. Att jag skulle vakna upp och inget av detta har hänt och att Kilroy ska sitta på bordet ute i köket och räcka ”vacker tass” för att få sin morgonmjölk.

När jag går ut med hundarna tycker jag mig se svart-vita katter överallt och så fort jag går in i köket går blicken automatiskt till bänkhyllan för att se om han ligger där och väntar på att få mat....

Ägnade en stor del av gårdagen bara åt att titta på kort.... Detta är ett av de tidigaste som finns på honom. Taget den 7 oktober 2004. Ett par veckor innan han fick flytta hem till oss.

Detta är taget en vecka senare och det är först nu som det blev bestämt att just Kilroy ska följa med oss hem.

Han var så liten, näpen och söt.... Men han visste redan att det var i sängen som man ska sova!

Utslagen på golvet i lägenheten i Vansbro efter en lekstund. Nu är buskatten 6 månader, men fortfarande lika söt!

Stackars Felix var alltid så snäll.... Perfekt för Kilroy att smyga på....

..... och dela sovplats med.....

Alltid lika social.... Jag, Kilroy, Felix och Axa vilar middag i Uffes lägenhet i Visby. KLart Kilroy skulle följa med till gotland på semester sommaren 2005!

Med tiden blev han riktigt duktig på att klättra.... Han bråddes väl på sin mor som med lätthet klättrade upp och ner längs vår husfasad när helst hon ville ta sig in genom balkongdörren...

Duktig på att jaga var han också - hur ska vi nu klara oss i vinter...?

Stilig katt med självsäker attityd!

Präglad av dobermanns, så måste han ju utveckla säregna sovstilar.....

Liten krabat gör så gott han kan för att ta upp hela dubbelsängen!

Som sagt.... "Social" var bara förnamnet! Här lyckas han vräka ut sig över både Uffe och Axa!

Jag kommer alltid vara tacksam över hur han hjälpte mig träna Heinz.... Ett tag tror jag Heinz hade Kilroy som idol! Han var väl snällare att busa med än Axa... Här har bägge två lyckats knöla ner sig i soffan ihop.

Taget den 13:e oktober i år. Nu kommer det inte bli fler kvällar med Kilroy i knät.....


Älskade, älskade kisse.....

Kilroy

September 2004 - November 2007

Idag blev världen en sämre plats….

Lördag

I lördags firade jag och Uffe vår tredje bröllopsdag. Vi roade oss med att gå på uppsala Stadsteater och se premiären av Ibsens Ett dockhem (Länk: http://www.uppsalastadsteater.se/). Efter det hade vi bokat ett bord på Tzatziki nere vid Fyrisån (Länk: http://www.tzatziki.se/).

Heinz fick vara hos Emilia och Lyra under kvällen och det hade tydligen gått bara bra. Busat massor måste de i alla fall ha gjort, för när vi hämtade honom på kvällen med taxin var han så trött att han somnade direkt bak i taxins komiutrymme.

Axa fick stanna hemma och husera ihop med grannarna. Det hade tydligen också gått bra.

Häromkvällen

Häromkvällen när jag skulle till UBK så hörde jag ett konstigt rafsande när jag klev ut på förstukvisten. Först tänkte jag inte så mycket på det - det var väl några trädgrenars som gneds mot varandra - men när rafsandet bara fortsatte, började jag titta mig omkring...

Till slut lokaliserade jag denna lilla sötnos som klättrade längs husfasaden (!) dold bakom mina flammentanz! Skum kattunge! Hon (han?) gillade dock inte att bli fotograferad utan förvann snabbt som en avlöning i riktning mot kossornas lagård.....

Jag lovade ju att ta kort när jag var på Uppsalas nya musikhus... Här kommer ett som jag tog där både slottet och domkyrkan syns mot natthimlen....

Än det ena än det andra...

Hade valpkurs igår på UBK och gick igenom diverse aktiveringsövningar man kan ägna sig åt med sin jycke. Axa blev mycket glad för hon fick följa med och vara demonstationshund och hon var mycket duktig på att öppna toarullar, plocka isär burkar, leta efter godisar gömda i klubbstugans möblemang etc etc

Ikväll ska jag tillbaka till klubben då det är min tur att vara onsdags-instruktör.

Imorgon kväll så är det fortbildning av instruktörer ute på UBK och vi skulle få veta lära oss lite pedagogiska övningar som man kan ägna sig åt. Fast då vet jag inte om jag kan gå... Eller rättare sagt - jag vet att jag inte kan gå, jag har bara inte accepterat det ännu....! Jag måste nämligen få in en skolövning som skulle varit inne redan i måndags, men som jag inte hann göra klart. Så jag måste verkligen prioritera den imorgon kväll!!!

Intressant...

Läste i dagens Skvaller-bladet en lista på vilka skolor som var bäst respektive sämst. Denna utgick från snittet på betygen på den aktuella skolan. Ingenstans i denna artikel stod det något om det som är så på tapeten just nu - att skolor skänker bort bra betyg för att få mer pengar och mer elever till just sin skola! Snacka om björntjänst i längden! Att få G i engelska på gymnasiet och knappt kunna säga "Hello, my name is...".... Hade det inte varit bättre att få ett IG då och kanske lite hjälp och resurser så att man faktiskt ska kunna prata lite engelska för att få betyget G?

Vore jag arbetsgivare skulle jag inte bry mig ett skvatt om betygen då de inte säger någonting med det här systemet vi har.... Men det kanske de inte gör heller...?

Artikeln kan beskådas här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1075530.ab

Jag pluggar ju till lärare numera och jag vet inte om det är därför jag tycker det skrivs mycket om skolan just nu (eftersom jag tidigare inte reagerade om jag såg något skrivet), men jag tycker det står något nästan varje dag om skolor, universitet, lärarrollen etc etc Det är förvisso bra! En levande debatt är ju aldrig fel? Och sedan får jag mycket intressanta uppslag till frågor som jag kan grilla mina egna lärare med samt de lärare jag träffar under min VFU (verksamhetsförlagda praktik).

Min VFU var för den delen en väldigt intressant upplevelse. Få se om jag orkar skriva något längre om den någon gång framöver. Det är ju sisådär 15 - 20 år sedan man själv gick ur gymnasiet och det var ju en hel del som var förändrat, men det var också mycket som var sig likt... Och alla förändringar är inte av godo (i mitt tycke) menvissa saker är synd att det inte har förändrats....

Nä, nu måste jag jobba! Har ju ett sådant att sköta också!

Hmmm....

Nu har jag/Heinz blivit "utmanad" två gånger så nu tar jag väl och svarar på utmaningen då..... Fast jag tycker inte Heinz har så "underliga" eller "konstiga" saker för sig.... Får väl bli 6 fakta om vad jag tycker gör Heinz speciell.... Och så tar jag med Axa och Kilroy också! När jag tänker efter ska jag kanske utmana någon katt också - och inte bara hundar! :-D

Regler för utmaningen: Varje utmanad hund (djur) ska skiva 6 stycken underliga/konstiga fakta om sig själv och samtidigt ange reglerna för leken på sin hemsida/blogg. Sedan väljer man 6 nya hundar (djur) och gör en lista med deras namn. Efter det är gjort skriver personen en kommentar i de utmanades gästbok så att de ska gå in och kolla på ens hemsida för mer info.

Heinz
1. Heinz gillar att bita/bära/gnaga på det mesta. Det senaste han smaskade i sig var dammsugarmunstycket till min alldeles nya dammsugare! *snyft*
2. Heinz är i perioder en veritabel grävmaskin, vilket mina tidigare hundar har förskonat mig från.... Jag har numera ett antal större hål som omväxling till sorkhålen på min gräsmatta!
3. När Heinz var yngre åt han ALLT. Inklusive sin egen skit.... Mycket otrevlig egenskap... Numera siktar han "bara" in sig på de 15 miljoner koblaffor som finns överallt härute - det har sina nackdelar att bo på en gård där det finns mjölkkor.
4. Heinz är väldigt lättlärd och har god balans - följaktligen gick det väldigt fort att lära honom både "sitta fint" och att stå på bakbenen. På två träningstillfällen fattade han precis hur man skulle bete sig på alla de hinder på agilitybanan som jag introducerade honom för (inklusive slalomen). Och man har hela tiden kunnat kast saker till honom och han har sprungit ut och hämtat dem utan att slå krokben för sig själv och trilla omkull! Det klarade varken Felix eller Axa i samma ålder...
5. Heinz är väldigt frimodig i olika miljöer- klampar oförväget omkring på vilket underlag som helst!
6. Heinz har varit väldigt tyst som valp. Har inte pratat, knorrat, gnytt, skällt särskilt mycket alls. Inte ens när han leker med andra hundar.

Axa
1. Axas stora kännetecken är väl hennes läderfetischism....
2. Axas andra stora kännetecken är nog hennes aptit - hur kan 1 kg okokta makaroner vara gott?? Eller cigarrer?
3. Axas tredje kännetecken är väl hennes mattefixering - kan vara lite påfrestande ibland...
4: Axa har en arbetsvilja som få - hur många hundar på 8 år (ja, om 2 månader fyller hon det - tiden går fort när man har roligt) vill stanna kvar på lydnadsplan långt efter det att matte velat gå därifrån? Och hur många 8-åringar studsar in på tävlingsplan och är laddade till max fast de tävlat frekvent sedan de var 1 år?
5. Axa är blixtsnabb på att skilja en svart bondkatt (Kilroy = "inte jaga") från en annan svart bondkatt (Tarzan = "jag vill vill, vill jaga"). Har sin uppfattning klar på en millisekund - här gäller det att hänga med i svängarna som matte/husse...
6. Axa är en fin dam och ligger således med benen i kors!

Kilroy
1. Är jätteduktig på att hjälpa mig träna Heinz i "anti-jakt"
2. Är mycket sällskaplig och vill sova bredvid min huvudkudde på nätterna (nästan varje natt - om det inte är party ute i ladugården med de andra katterna)
3. Följer med på hundpromenaderna allt som oftast
4. Kopiöst snäll - inte ett fräs eller klös fast jag var tvungen att bada honom en gång (pga han luktade som om han hoppat ner i svämbrunnen). Har aldrig gjort något de gånger han varit hos veterinär heller. Och han gör aldrig något mot Heinz heller (fast jag skulle önska) när Heinz kommer och vill leka med honom.
5. Är dock en ute-katt med besked - gillar inte de gånger man försökt hålla honom instängd hemma! Har hoppat ut från både balkong och fönster.....
6. Jag tror han läser min blogg på något vis, för det har hänt 2-3 gånger att han varit borta ett par dagar på raken och så fort jag skrivit på bloggen att jag saknar honom och är orolig så dröjer det inte länge förrän han kommer hem! Tro´t den som vill...

Den Schultzbergska flocken utmanar följande djur: Majsan (katt), Cobra (Heinz syster), Akela (dobbis), Zander (boxer), Bosse (border terrier) och Zeke (katt)!

Läste i DN idag...

.... att en dobermann i Cairns (Australien) hade räddat en 17 månader gammal bebis genom att hugga tag i henne och kasta (!) henne över ett staket och på det viset fått bebisen utom räckhåll för en annalkande giftorm.

Eftersom det står i DN så måste det ju vara sant..... Eller hur?

:-)

Vilken hund jag har!

Gick ut på eftermiddagen och körde lite uppletande med Axa och Heinz. Lade ut ett antal föremål och skickade Axa, som givetvis sprang dit och hämtade en grej på en gång. Sedan fick hon inte göra något mer eftersom hon ska ta det lugnt, men Heinz var så duktig!!! Inte nog med att han tog sig ut dit han skulle efter att ha sett Axa springa dit en (1) gång - han ignorerade också Kilroy som envisades med att springa runt inne i uppletanderutan HELA tiden medan vi körde!!! Heinz hittade flera föremål i alla fall!!! Jag blev så glad att jag blev nästan tårögd.... Och svor inombords att jag vid just detta tillflle inte hade någon kamera med mig! Det hade verkligen varit kul att fånga detta på bild!!!

Kärt återseende

I morse vaknade Heinz för första gången i sitt liv upp till en vit värld.... Han var lite konfunderad när han klev ut på förstutrappen av detta nya konstiga och istället för att rusa rakt ut på gräsmattan så gick han sakta nerför trappen, ut på grusplan och sniffade på snön. Sedan smakade han på den och därefter sprang han runt som en grävskopa och glömde nästan bort att göra sina morgonbestyr!

Lite senare på f.m. dök Lyra upp på besök. Det var ju ett tag sedan de sågs sist i och med hostan och diverse annat som kommit emellan. Heinz och Lyra hade dock inte glömt varandra utan det var fullt ös direkt!

Nu fick dock HEinz jobba lite hårdare för Lyra hade verkligen satt fart sista veckorna och vuxit så det knakade! Hon börjar bli en riktigt stor dam nu!

Skönt att kramas lite...?

.... men sedan är det full fräs igen!

De fick busa runt ett tag på tomten men sedan fick de sansa sig lite under en stund medan vi lade ut spår och fikade lite. De fick gå två spår vardera, vilket gick med varierande resultat... Det märktes att Heinz inte fått spåra på länge (svårt när grönt, segt gugg rinner ur näsan...) och han hade glömt lite grann vad det hela gick ut på.

Men han tog sig ju runt bägge spåren i alla fall, så det blir nog bra i slutändan!

Efter ett par timmar med spårande och busande är nu Heinz lugn och snäll.... Ett tag! *s*