fredag 5 oktober 2012

Ibland har man tur!

Idag sken solen och jag skulle gå den sedvanliga lunchrundan på stubbåkern. Denna dag bestämde jag mig dock för att låta Heinz få gå lös! Han har ju inte fått gå lös på ca 6 veckor (pga operation) men någon gång ska ju vara den första, så jag smög iväg honom försiktigt så att allt skulle gå lugnt tillväga. (Jag kopplade alltså inte loss med ett tydligt knäpp, precis när vi kommit in på åkern, tjoandes "hopp och lek"!)

Eftersom Heinz strosade iväg lös så fick Hetzer vara i koppel, annars hade det nog blivit race runt hela åkern.....

Och vad hände då? Jo, givetvis stötte vi upp en hare!  Jag blev SÅ GLAD! Jag kunde inte fått till det bättre...  Haren for iväg och jag såg den och Heinz såg den, men inte Hetzer. Heinz stannade direkt och tittade på mig och jag kunde i lugn och ro plocka fram bollen ur fickan och ha den i beredskap..... Klev några meter fram, så Hetzer kom in i vittringsfältet och när hon fattade att här var det hare så kunde jag gå in och belöna! Så då fick de leka med bollen en liten stund. Perfekt! Hare = boll! Och antagligen en bättre effekt eftersom Heinz var mer intresserad av att få sin boll än haren, vilket Hetzer måste ha uppfattat.

2 kommentarer:

Skogsmor sa...

Du är i samma klass som Cesar Millan!!!
*slå mig inte-det är en komplimang!!!*

Jenny sa...

På mer än ett vis....! Hehehe, vi tar det privat vid något tillfälle... :-D