På väg mot Storerikvollen. Vad kan jag säga.... Det var fantastiskt vackert på Storerikvollen! Och en OTROLIGT charmig fjällstation!!! Extra charmig blev den förstås eftersom de hade hundrum (så man ej behövde sova utanför i tält). Dock hade de resans sämsta sängar.... De knarrade så kopiöst stt jag vaknade så fort någon i huset vred sig i sin säng!
Här har Blåhammarsklinten och snasahögarna fastnat på bild.... Kortet är taget från den norska sidan.
Sylarna - eller "Sylan" som de heter på norska - taget från den norska sidan.... "Lika vackert här som där"!
Bandaklumpen (ja, den heter faktiskt så!). Det roliga var att Uffe blev utsedd till "Årets Bandaklump" eftersom han vrickade fotleden så illa så han fick (bandagera) och åka bil från Nedalshytta till Storerikvollen. Och (då foten ej blev bättre) så fick han ta bilen tillbaka till Enaforsholm från Stoerikvollen. Själv blev jag utsedd till "Årets Fjällbena" eftersom jag hade långa ben med "mystiska markeringar på knäna", vilket kom sig av att jag bandagerade och linimentade mina knän rätt bra (eftersom jag hade känningar av menisken).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar