Grand Canyon

Körde större delen av natten från Mesa Verde och anlände till Grand Canyon - vackra Grand Canyon - i gryningen...... Bara att slita fram kameran och fota! :-)

Kommer bli en drös av bilder i det här blogginlägget..... På berg och dal, berg och dal, berg och dal......

Svårt att beskriva med kort och ord den känsla man har när man skådar ut över GC. Det är så himla stort, mäktigt och vackert att man känner sig väldigt ödmjuk över naturens under.....

Längst ut på klippan var det en utsiktsplats.  Men det intrassanta är väl klippan i sig - hur kan det bli ett sådant hål???

På väg ut till utsiktsplatsen.

Jag bestämde mig för att satsa på ett par timmars mulridning. Tanken på att slippa ta mig upp och nerför branten för egna ben var helt klart tilltalande....

Min mula - Cheyenne!

Mulridningen i sig var väl inte så exalterande för den som lämnat ridskolans nybörjargrupp, men - som sagt - det var väldigt skönt att sitta på en mula när jag passerade trötta vandrare på vägen upp igen.... :-)

Det här kortet är nog en av mina favoriter....

På campingen där jag tältade lärde jag känna en av parkarbetarna. Det visade sig att han var svenskättling och hette Allen Olson ;-) Han berättade att i Minnesota använde man ett uttryck som han undrade om det var svenskt. Det lät som "Uff da". Det visade sig att det var precis som vårat "Usch då"! :-D På kvällen gick vi och åt pizza på hotellets uteservering (bilden ovan) och tittade på solnedgången.

Grand Canyon!

Att titta på solnedgången och ta bilder var populärt (förstås!) så det vimlade av folk och kamerastativ! Efetr att solen gått ner så rullade det in 2-3 olika åskväder i fjärran. Vi satt och hade det varmt, torrt och skönt och kunde njuta av skådespelet när det blixtrade "till höger och vänster" ett par mil bort. Det var som att titta på fyrverkerier! :-.)

Tidigt på morgonen dag 2. Jag hade ingen ork att vandra och jag längtade efter vatten så jag bestämde mig för att lämna de storslagna vyerna och fortsätta till Lake Powell istället. Hejdå Grand Canyon!

På vägen därifrån såg jag en buffalohjord. Enligt Allen så är det vilda buffalos. Jag har ingen aning om utifall de har funnits där hela tiden eller om de är inplanterade, men de gick såsom vilda och "skötte sig själva" i alla fall.

Buffalo-bebis!