Bryce Canyon nationalpark är en nationalpark
Inne i nationalparken ligger Bryce Canyon. Trots namnet är det egentligen ingen kanjon, utan mer en naturlig amfiteater skapad av erosion längs den östra sidan av Paunsaugunt Plateau. Paunsagunt är paiute för "bäverns hem").
Bryce Canyon är utmärkande på grund av sina unika geologiska strukturer, kallade hoodoos, formade av vind, vatten och iserosioner av flod- och sjöbäddssedimentärstenar. De röda, oranga och vita färgerna av stenarna ger spektakulära vyer.
Kanjonområdet bosattes av mormonpionjärer under 1850-talet och namngavs efter Ebenezer Bryce som bodde i området 1875.
Ser ni vandringsleden till höger i bilden? Den vandrade jag under mitt besök i Bryce. I alla fall delar av den. Den kallas för peek-a-boo trail och jag gick hälften av den och sedan slog jag in på en annan stig.
Bryce Canyon bildades inte av erosion från en central ström, vilket gör att det tekniskt sett inte är en kanjon. Istället har huvuderosionen exkaverat de stora amfiteaterformade delarna i stenarna. Denna erosion skapar hoodoos, som är upp mot 60 meter höga.
Leden började högt upp och zick-zackade sig ner bland stenarna (och ibland genom dem!).
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga sände den skotske immigranten Ebenezer Bryce och hans fru Mary för att bosätta sig i området vid Pariadalen eftersom de ansåg att Ebenezers hantverkskunskaper skulle vara användbara i området. Brycefamiljen valde att bosätta sig strax nedanför Bryce Canyon amfiteater. Bryce lät sina djur beta inom det som idag är parkgränserna och sa att amfiteatrarna var "ett helsikes plats att förlora en ko på". Han anlade också en väg till platån för att få eldningsmaterial och timmar och en kanal för att kunna bevattna sina grödor och djur. Andra bosättare valde snart att kalla denna plats för "Bryce's canyon", vilket senare blev Bryce Canyon.
Fascinerande stenformationer var man än tittade....
Spana in "slottet" till höger i bild!
Del av vandringsleden
Man kände sig "övervakad" av stenarna när man vandrade här....
Jag började tidigt på morgonen och det var nog tur det, för när klockan började närma sig 10 var det sisådär 40 grader i skuggan och inte ett moln på himlen..... Inte så mycket skugga att finna heller.....
Korkskruvsträd?
Det finns flera teorier om varför vissa träd i Bryce växer på detta sätt. En del tror att rötterna på ena sidan har dött.....
Roliga trädformationer såsom avbrott för alla stenaformationer....
Som sagt, ibland gick leden igenom stenarna....
Det är lite människor i den här bilden som ni kan ha som förhållningspunkter - stenarna är STORA! PÅ det stora hela fick jag vandra i ensamhet och njuta av tystnaden, men när jag började närma mig "visitor centre" så ökade människomängden drastiskt! Så har det varit i alla nationalparkerna! Verkar som att den genomsnittlige vandraren bara orkar gå 2-3 km från besökscentret!
Hejdå Bryce!
En liten pippi fångade jag på kort även denna gång... ;-)
Hmmm... 16 år i fängelse? Det kanske kan få stopp på idioterna som jävlas med våra busschaufförer i Uppsala så till den milda grad att vissa turer ställs in..... Kanske värt att prova? :-D
1 kommentar:
Som vanligt sitter jag helt mållös och tittar på dina bilder.....vilka fantastiska naturskapelser! Vilka scenerier! Vilken resa!
Skicka en kommentar