Aldon - samernas heliga berg och härliga Varjjat!

Efter 2 nätter i tält så åkte vi - via Vardö - till Annikas släktingar som driver Varjjat Ferie och Fritid. Av dem fick vi låna en "hytta" under resterande tid som vi var i Varanger.

Våran lilla hytta med egen vedkamin.

Stora rummet. Jag huserade i bäddsoffan och Annika tog sovrummet in till vänster.

När vi kom till Varjjat hade vi tillbringat dagen i Vardö som ju har ett arktiskt klimat så vi var ganska kalla...... Då var det ljuvligt att Atle drog igång en bastu åt oss!!!

Varjjat hade en jättefin nybyggd liten spa-anläggning, som vi gladeligen huserade i!

Bastat, tagit en öl och står nu och kyler ner mig med Varangerfjorden i bakgrunden! HÄRLIGT!

Jag och Annika i bastun.

Tog sedan en sista kvällspromenad med hundarna ute på ebben. De sprang som dårar och lekte med varandra medan vi gick och tittade på döda fiskar, fåglar, snäckor, sandmaskar och allt man nu hittar på en ebb. Vyn är över Varjjat med Aldon - samernas heliga berg - i bakgrunden.

Jag och hundarna ute på ebben.

Enligt lokalbefolkningen så kokade man dessa fiskar och gav till korna (!) förr. Det är en "korkad fisk" som följer med floden in, men som inte fattar att följa med vattnet ut igen när det blir ebb utan hamnar på land och dör.... Till fåglarnas stora glädje!

Dagen efter att vi kom till Varjjat så ösregnade det hela dagen! Så då var vi extra glada att vi kunde sitta inne i vår mysiga stuga och att vi hade lämnat tältningen bakom oss..... Det var den sämsta dagen vädermässigt på hela resan, men jisses vad det rehnade! Och blåste! HUVA! Men fram emot sen eftermiddag så klarnade det upp och blev en fin kväll så då drog vi iväg för att bestiga Aldon!

Det blåste rätt bra så det gällde att hålla i hatten.

Utsikt över Varangerfjorden från Aldons topp. Aldon har också kallats "den helige Alda av Meskelvsberget" och speciellt på 17- och 1800talet beskrevs flera offerritualer som skedde här. Ursprungligen var det inte önskvärt att kvinnor vistades på Aldon.... Det fanns lite hällristningar som vi såg (några) av på toppen av berget.

Ser ni den vita pricken ute på udden i fjorden? Det är Nesseby kyrka som solen skiner på.... Men den kommer jag nämna mer om i ett annat inlägg! Men visst ligger den vackert?

Försöka själva ta kort på två busiga helsyskon!!! :-)

På toppen av berget Aldon ska det ha funnits en stor sten på vilken man offrade renhorn. Den ska ha rullats ner av en kristen missionär i slutet av 1800-talet. Inte för att jag vet om det är rätt sten jag fotat, men den låg på "rullvänligt" avstånd från toppen och var den största i området.....

Utsikt från Aldons topp. Stäng av ljudet, för det blåser rätt mycket i mikrofonen....

Ishavstunneln, Vardö och Vardöhus fästning

För att komma ut till Vardö så får man åka i en tunnel under havet. Den är nästan 3 kilometer lång och 88 meter under havsytan på det djupaste stället. Tunneln var Norges första byggd under havet.

Man fick köra försiktigt för om det var dåligt väder så stod fårskallarna inte på utsidan utan inne i själva tunneln......

Vardö, "Porten till Barents Hav", har drygt 3 000 invånare och är Norges enda stad som ligger i den arktiska klimatzonen, dvs temperaturen överstiger aldrig 10 grader här...... Undrar vilka människor som bosätter sig här frivilligt? Namnet Vardö kommer sig av orden Varg och Ö.

Vardöhus är världens nordligast belägna fästning. Den uppfördes under åren 1734-38 i sin nuvarande tappning. Detta är den tredje fästningen i ordningen. Den första uppfördes redan på 1300-talet. Den är byggd 8-kantig med 4 bastioner och 10 kanoner. Den ser så stor ut på bilden ovan och den verkar ha varit väldigt viktig historiskt sett, men jag blev förvånad över hur liten den var i verkligheten.....

Framför kommendantbostaden växer Vardös enda träd, en rönn. Inför varje vinter packas den in ordentligt för att den skall överleva.

Häxprocessen i Vardö i Norge år 1621 var en av de största häxprocesserna i Nordnorge och även hela Norges historia. Under åren 1621 till 1692 dömdes och avrättades 80 kvinnor för samröre med djävulen på Vardöhus fästning.

Under andra världskriget fungerade fästningen som fängelse för krigsfångar tills tyskarna tog över och ockuperade hela Norge.

Kanonerna vid fästningen används numera endast till att skjuta "solsaluten" som markerar att solen vänder tillbaka efter perioden av vintermörkret (23 november - 21 januari). Denna dag har skolorna fridag.

Bombhuset (ja, det hette så) ser ut som en svamp.....

Kung Haakon VII vaktar ingången. Håkon VII blev vald till Norges förste kung efter unionsupplösningen med Sverige 1905. Som kung vann han stor respekt, inte minst för sina insatser under andra världskriget då han organiserade den norska motståndsrörelsen.

Men? Spökar det på Vardöhus fästning????

Hamningberg, Varanger

Där vägen slutar, på en udde mot Östhavet, längst ute på Varangerhalvön, där ligger Hamningberg. Det är ett mycket klippigt ställe! Och vägen dit är mycket smal och krokig.... Längs vägen ligger det diverse fritidshus som till största delen ska vara byggda med drivved från havet! De ligger väl inkilade mellan stenar där man lyckats hitta en tillräckligt öppen plats för att bygga på....

Smal och krokig var ordet! *s*

Men det var kul att ha fått köra längs den! Fascinerande lansdskap som är mycket tydligt präglat av istiden. Svårt att förklara, men det var en upplevelse att ha sett det!

Vi slog läger på en äng vid en strand och hundarna var som tossiga i sanden! Det är Heinz som står på två ben....

Vi tältade två nätter utanför Hamningberg och gick på små utflykter och vandringar, botaniserade längs stränderna.... Jag gjorde mina intressanta fynd och Heinz gjorde sina... En sko var tydligen en riktig höjdpunkt att få hitta!

Jag och Annika upptäckte en grotta (jag tänker inte skriva vart - tar du dig till Hamningberg får du leta reda på den själv...).

Heinz undersöker grottan

En massa människor hade målat sina namn längs grottmynningen och en pensel och en burk färg var utlagd för ändamålet, så vi sate igång att leta efter lämplig plats. Annika tog uppdraget på största allvar....

Dokumenterat och klart! :-)

Vår tältplats! Temperaturen låg runt 14 grader, men det var okej inne i tältet med två personer, två hundar och sovsäckar!

Det låg en fin gammal kyrkogård bredvid ängen där vi huserade. Den måste ha varit i bruk fram till kriget (sedan blev folk tvångsevakuerade av tyskarna och Hamningberg "dog", nu är det bara sommargäster här) för det fanns inga "nya" gravar.

Havet ger och havet tar.... Tänk, någonstans fanns det någon som saknade sin son, man eller pappa... Utan att veta vart han tog vägen - kanske de trodde han blev fiskmat? Och istället ligger han här - på Hamningbergs kyrkogård!

Renar fanns det ett flertal! De brukade komma nyfiket nära och titta på oss - trots hundarna! Inte hela vägen fram, men bra nära!

Hamningberg är ett av de få återstående fiskelägena i traditionell bemärkelse i Finnmark. Hamningberg är ett bra exempel på ett traditionellt "finnmarksvaer" som bl.a. utmärktes av att längs stranden låg bryggor eller "kajer" med fiskebruk, packhus och bodar. Kajerna var utgångspunkten för verksamheten och bebyggelsen var därför koncentrerad där grundförhållandena var bäst. Idag är det mesta av kajer och packhus borta, men mönstret för hur man byggde syns ändå tydligt.Längs vägen och längre bort och upp mot fjället låg boningshusen. Medan produktionen av torrfisk pågick användes alla obebyggda ytor till torkställningar.

Annika och hundarna på en av våra promenader.

Fyren på Hamningberg.

På väg fram till fyren!

Bitvis fick vi klättra och klänga för att ta oss fram - vilket hundarna inte hade något emot!

Vy över viken i Hamningberg där vi tältade.

Sista kvällen drog vi igång en brasa och lagade mat över öppen eld! Kul, men ett riktigt "skit-göra"! *s* Annika får illustrera hur vi såg ut.....

Tänk att chili con carne kan smaka så himmelskt gott! Både Annika och jag var lyriska!

Utanför Hamningberg är det bara hav, hav och hav tills man kommer till Arktis!

Annika samlar in ved till vår brasa som vi hade sista kvällen!

Hemma igen.... Och lite om resan upp!

Nu är jag hemma igen! Annika har åkt hem till sig nu på morgonen och arbetet med att packa upp, tvätta och blogga har inletts....

Hur ska all packning få plats? Det var ett logistiskt problem varje dag.... Ovan är enbart min packning (och det är inte ens allt med på bild) och till mitt förfogande hade jag ett halvt baksäte..... Men det gick! :-)

Torne träsk passerades alldeles innan vi körde in i Norge. Torne Träsk är väl Sveriges 6:e största sjö.... Eller nå´t! Långdragen är den i alla fall!

Torne Träsk och E10:an som löper via Kiruna till Norge.

Söt liten sommarstuga! En sådan skulle man ha uppe i fjällen! Nu är vi inne i Norge (syns på vimpeln om inte annat).

Vackra bilvägar i Norge......

Annika kan inte låta bli att dokumentera vägarna med mobilkameran medan hon kör.... Facebook-beroendet är starkt! :-) Måste ju visa upp på fejjan vad vi ser! *s*

Stannade och rastade vid Gildetun i Norge (mellan Narvik och Alta, någonstans). Fantastiskt vacker utsikt.....

Heinz och Cobra på rastningsrunda i Norge (vid Gildetun).

De har fina vägar i Norge som slingrar sig mellan berg och fjord och genom små samhällen.... Mindre roligt om man har bråttom förstås! Det var många motorcykelturister.

Vår stuga i Alta där vi stannade en natt på en camping och grillade. Natten innan sov vi i tält utanför Kiruna. Nu njöt vi av att ha tillgång till dusch och toalett.

Man fick vara på alerten för får och renar fanns det gott om och de gick gärna på vägarna ihop med bilarna. Uppe i Vadsö var det en italiensk motorcykelturist som krockade med en ren under tiden vi var där, och hamnade på intensiven i Kirkenes.

Heinz på språng i Norge!

Det tog oss 3 dagar att ta oss upp (2 nätter varav 1 i tält) Sedan var vi framme i Hamningberg - end of Europe - men det får bli ett eget inlägg!