Sten Danielsson (med titeln "debattör" - jag visste inte att man kunde ha det som titel, men varför inte...?) skriver i Skvallerpressen (som jag inte kunde låta bli att läsa nu på morgonen när jag fått så långt att gå för att hämta morgontidningen - men det är en annan historia) att det är hel-fel att diskriminera barn. Vissa restauranger, hotell etc har tydligen förbjudit barn....? Sten skriver bl.a att "om jag beställer en flygresa till Thailand eller Västindien och hotellrum där i anslutning samt hela tiden uppträder nykter och ordnad och inte antastar någon medresenär är det givetvis fullständigt likgiltigt vilken en hud- och hårfärg jag har." Han menar att det inte heller skulle vara någon skillnad om han var typ 3 år..... Själv kan jag inte annat än hålla med! Om man sköter sig ska man inte bli diskriminerad! Inte heller om man har hund! Om hunden ligger tyst och snällt så borde man få ha med sig den på alla uteserveringar åtminstone! Jag menar - för en allergiker - vad gör det för skillnad om min hund ligger precis vid mitt bord eller 15 cm längre ut? Det blev nämligen resultatet vid en lunch i Stockholm för några år sedan.... Axa fick inte vara med på restaurangen och de hade ett litet töntigt staket som avskärmning så då tog jag ett bord vid staketet och lade Axa på andra sidan - max 15 cm bort från där hon annars skulle legat. Nu hade jag ju tur att det fanns ett sådant bord ledigt....
Nä, som sagt, fy för diskriminering - om man inte stör andra! Själv åt jag lunch på stan igår ihop med Ulf (och det är inte ofta det händer - att vi går ut och äter, alltså) och vi fick en liten unge till granne som skrek, kom fram och stirrade på oss när vi åt, ville prompt klättra på Uffes stol samt att vid ett tillfälle lämnade mamman bordet med sin telning för att leka tittut genom en glasdörr precis bakom min rygg (knack,knack på glaset...tittut! hysteriskt skrikskratt från barnet... etc). Nu hade vi ganska bråttom så det var ingen "mys-lunch" precis och därmed inte så störande, men jag skulle nog blivit rätt irriterad om jag hade velat äta lunch med min man en fin försommardag och "bara njuta av livet", med dylika matgrannar.... Och nej, jag satt inte på Mc Donalds eller något kebabhak, utan på en "riktig" restaurang. Och jag kommer aldrig att glömma ungen på Gotlandsfärjan som skrek så att trumhinnorna höll på att sprängas och som sprang omkring som ett jehu mellan stolarna och klättrade på allt.... Han hade uppenbarligen en otrolig överskottsenergi och hade ingen lust att sitta på en stol i 3 timmar - kunde de inte gått iväg med honom till lekrummet så han fick busa av sig och låta oss andra sitta i fred? Hur var det när du var yngre Skogsmor? Var folk tolerantare mot barn förr, eller tycker dagens småbarnsföräldrar att vi andra ska tåla mer för att de själva inte orkar uppfostra knoddsen i hur man beter sig i "offentliga rum"? Linda Skugge skrev att hon var tvungen att sitta bakom något skynke och amma på en restaurang - jag har gärna en ammande kvinna till granne när jag äter mat någonstans - däremot skulle det gärna få finnas ett ljudisolerat rum någonstans dit de kunde ta sina knodds som skriker i högan sky och trösta dem tills de tystnar, än att de vankar av och an bakom min stolsrygg medan ungen illvrålar.... Men, som sagt, det är ju skillnad på ställe och ställe - man bryr sig ju inte på något snabbhak, men har man lagt ut betydligt mer pengar för att få lite godare mat och mysigare omgivningar så skulle jag gladeligen premiera en restaurang med "gråt-rum". För att inte tala om en restaurang med "hund-rum"!!!! :-D Hmmm.... Fick just en idé till eget företag.... Nä, förresten - Astma- och Allergiförbundet skulle väl lägga hela sin medlemskassa på att totalt förgöra mig för att deras medlemmar kunde få problem med att gå på just min restaurang.... Precis som de gjorde med den där frisörskan i Halmstad som ville ha sin lille tax med på jobbet och som hade en skylt i dörröppningen om att han fanns där.... De stred ju hur länge som helst om att av alla 300 frisörer i Halmstad så måste de prompt kunna få gå till denne frisörska!
1 kommentar:
Antingen var ungarna bättre uppfostrade förr eller så var småbarnsföräldrar sällan ute på restaurang t ex med sina barn.
Eller kan det vara så att de skrikande, krävande barnen är effekten av dagis....? Nej! Fy, så får man inte ens tänka - ännu mindre skriva!
Dagis är ett fantastiskt ställe - och det menar jag!
Men föräldraauktoriteten var nog bättre förr har jag en känsla av....
Skicka en kommentar