tisdag 15 januari 2013

Heinz röntgad igen

Detta inlägg har burit mig emot att skriva..... Därför har det dröjt ett par dagar. Men, men....

I höstas/sensomras blev ju Heinz opererad igen eftersom han inte var bra i sitt knä efter korsbandsoperationen och när vi röntgade honom igen hade han ordentligt med artros i knät samt en delvis förkalkad menisk.  Efter den operationen gick han framåt med stormsteg och började bygga muskler på sitt dåliga ben. Allt kändes jättebra och lovande..... Tills han började pipa!

Först gjorde jag ursäkter.... Det var kanske något tillfälligt? Det skedde ju så sällan - enstaka, oförklarliga pipanden... Kanske en gång varannan vecka. Inga reaktioner när jag böjde, bände, stretchade och drog i honom. Jag ville inte dra på någon stor utredning på så diffusa symptom. Men pipandena blev mer och mer återkommande så när storhelgerna var över så bokade jag in honom hos veterinären.

I torsdags i förra veckan var det dags. Eftersom Heinz har en så känslig mage så ville jag inte ge honom något lugnande och han var SÅ duktig! Jag lade upp honom på röntgenbordet, lade honom på sidan och sade åt honom att stanna där. Och där låg han stilla - i säkert närmare 1 timme! De hade problem med sin röntgenapparat så det tog en evighet för dem att få till bilderna och vi var tvungna att ta om ett antal bilder, men Heinz var SÅ tålmodig! Veterinären var helt lyrisk efteråt för att han var så duktig, tålmodig och låg så snällt under allt krångel! Hon kom ut extra en sväng i väntrummet efteråt (när vi väntade på att få betala), gosade med honom, och tryckte i honom så mycket godis att jag nästan måste hejda henne (som sagt han har ju en känslig mage)!

Resultatet av röntgen var i alla fall nedslående. Han hade utvecklat sprondylos (artros) i ryggen och i nacken.  Så nu är han tillbaka på NSAID-preparat ihop med magmedicin för att klara av det. Visst kommer han kunna jobba och leva ett aktivt liv - i perioder - men någon tävlingshund blir han ju inte. Jag kan kanske tävla med honom under de perioder han mår bra och inte står i karens. Får väl se om det finns några spårtävlingar eller nå´t annat passande som sammanfaller med de perioderna.... Räddningshunderiet faller bort. Det är alldeles för fysiskt påfrestande. Även om han skulle klara av det i perioder så kan man ju inte ha en hund som ska rädda liv som är sjuk hälften av tiden... Och vad händer om han är i en tuff miljö och mår lite dåligt? Nä, det vill jag inte riskera....

Så så var det med det.... Heinz får träda tillbaka och bli en spår- och sällskapshund. Nu hoppas jag att Hetzer får vara frisk och kry och bli den tävlings- och räddningshund som jag drömt om!

5 kommentarer:

Lina sa...

Men fy faan rent ut sagt Jenny! Vilket skit och vilken jäkla otur du har hela tiden! Så ledsen för din och Heinz skull, så mycket tid och jobb ni har lagt ner:-((. Stor kram!

Skogsmor sa...

Älskade ni.....fy bubblan va tråkigt!!!
Denna underbara hund och hans fantastiska matte! Så mycket trassel & elände(:-
Hoppas VERKLIGEN att lilla Ester blir en riktig drömpärla!:-))

Susanne sa...

Fick kramp i hjärtat när såg att blir tråkig läsning... Blir så ledsen för er skull att ni inte kommer kunna visa/jobba fullt ut. Heinz är en fantastisk dobbis på alla sätt, utom ovanstående... o du är en superduktig förare.
Men älskad sällskaps o goshund o förhoppningsvis spårhund i perioder är inget dåligt hundliv <3
Kram o ge båda vovvar extrapussar från oss!

Jossan sa...

Men fy vad tråkigt! =(

Jenny sa...

Jo, det är trist. Men vi har haft djävulskt roligt under resans gång så det är inte bara negativt att man "lagt ner en massa jobb". Lärt mig mycket har jag gjort också!

Men nu hoppas jag att han kan få tävla spår i alla fall! Det är så bra att ha ett mål att sträva emot. Det ger mig en röd tråd i träningen och en motivation att släpa mig ut och även ge Heinz det han behöver efter att t ex ha tränat sök med Hetzer i skogen i 7 timmar...